DEBATT | KLIMAT. Riksrevisionen sågade i höstas det statliga stödet till solel. Vi får helt enkelt för lite förnybar el för pengarna. Både Energimyndigheten som är ansvarig för stödet och branschen själv har tidigare krävt att stödet ska skrotas. I förra veckan svarade regeringen på Riksrevisionens kritik. Men i stället för att ta åt sig av kritiken och anpassa politiken har regeringen valt att fördubbla stödet, trots att elen i uttaget hemma är bättre för miljön än solelen. Det är inte bara slöseri med skattebetalarnas pengar. I värsta fall är det direkt dåligt för miljön och klimatet.
Investeringsstödet till solel infördes av den förra Alliansregeringen 2009 och fram till 2016 betalades 800 miljoner ut för att fler skulle sätta solpaneler på taket. Men Riksrevisionen konstaterade i höstas att "underlagen till stor del saknar samhällsekonomiska analyser och att stödens kostnadseffektivitet i förhållande till målet om ökad förnybar el inte har belysts i tillräcklig utsträckning" och att "en annan utformning av stöden sannolikt skulle ge mer förnybar el för pengarna" ... "Då skulle målet om ökad andel förnybar el kunna nås till lägre direkt kostnad för skattebetalare och elkonsumenter".
Regeringen kör över både experter och branschen
Investeringsstödet har successivt trappats av och Energimyndigheten föreslog redan 2014 att stödet skulle fasas ut inom två år till följd av kraftigt sjunkande kostnader att installera solceller. Det kostar i dag bara en fjärdedel så mycket att installera solel som det gjorde när stödet infördes 2009 och marknaden har växt med mellan 60–110 procent per år.
Branschen själv har också krävt att stödet ska fasas ut, eftersom det riskerar att skada marknaden för solpaneler på sikt. Men regeringen har varken lyssnat på sina expertmyndigheter eller på branschen utan har i stället valt både att öka stödnivån och mer än fördubbla stödet.
Investeringsstödet döms ut både av branschen och av regeringens egna expertmyndigheter, och solelen är smutsigare än den el som redan finns i uttaget hemma.
Kort efter att Riksrevisionen kritiserat stödet till solel valde regeringen att höja stödnivån tillbaka till 30 procent av investeringskostnaden. Samtidigt utökades stödet till 900 miljoner per år 2018–2020. Det är alltså mer varje år än vad staten betalade i investeringsstöd under hela perioden 2009–2016.
Solelsstödet gör mer skada än nytta
Sverige har redan ett av världens renaste energisystem och elen som produceras i Sverige är nästintill koldioxidneutral. Det är därför tveksamt vilken klimatnytta investeringsstödet ger. Vattenfalls analyser visar att solelen beräknas släppa ut tio gånger mer koldioxid under hela livscykeln än den el som redan finns i elnätet. I bästa fall får man därför hoppas att investeringsstödet inte leder till ökade utsläpp av koldioxid, även om det faktiskt kan vara så illa.
LÄS MER: Utan kärnkraft blir det ingen elbilsrevolution
Skattebetalarnas förening driver sedan 2010 Slöseriombudsmannen, vars uppgift är att granska slöseri med skattepengar. Resultatet av våra granskningar är tyvärr nedslående. Inte bara för att pengar slösas bort på grund av felaktiga beslut, undermåliga analyser, slarv och ibland till och med korruption. Men lika illa är att de som är ansvariga för besluten ägnar så lite tid åt att följa upp och granska vad som blivit fel.
Smutsigare än elen du redan har i uttaget
När det kommer till investeringsstödet för solel verkar det vara viktigare att satsa så mycket pengar som möjligt, snarare än att få ut så mycket klimatnytta som möjligt för pengarna. Investeringsstödet döms ut både av branschen och av regeringens egna expertmyndigheter, och solelen är smutsigare än den el som redan finns i uttaget hemma.
Det är tur att någon annan betalar när regeringens subventioner till solel inte visade sig vara någonting annat än dyr plakatpolitik som är dålig för miljön.
Av Johan Gustafsson
Chef för Slöseriombudsmannen
Premium
Premium
Premium