Kort efter Riksrevisionens sågning valde regeringen att höja solelsstödet till 900 miljoner kronor per år, skriver Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson. Foto: SHUTTERSTOCKKort efter Riksrevisionens sågning valde regeringen att höja solelsstödet till 900 miljoner kronor per år, skriver Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson. Foto: SHUTTERSTOCK
Kort efter Riksrevisionens sågning valde regeringen att höja solelsstödet till 900 miljoner kronor per år, skriver Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson. Foto: SHUTTERSTOCK
Johan Gustafsson är chef för Slöseriombudsmannen. Foto: MAGNUS GLANSJohan Gustafsson är chef för Slöseriombudsmannen. Foto: MAGNUS GLANS
Johan Gustafsson är chef för Slöseriombudsmannen. Foto: MAGNUS GLANS

Gå inte på myten om klimatvänliga solelen

Publicerad

Det statliga stödet till solel är inte bara slöseri med skattemiljarder. 

I värsta fall är det direkt skadligt för miljön och klimatet, skriver Slöseriombudsmannen Johan Gustafsson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | KLIMAT. Riksrevisionen sågade i höstas det statliga stödet till solel. Vi får helt enkelt för lite förnybar el för pengarna. Både Energimyndigheten som är ansvarig för stödet och branschen själv har tidigare krävt att stödet ska skrotas. I förra veckan svarade regeringen på Riksrevisionens kritik. Men i stället för att ta åt sig av kritiken och anpassa politiken har regeringen valt att fördubbla stödet, trots att elen i uttaget hemma är bättre för miljön än solelen. Det är inte bara slöseri med skattebetalarnas pengar. I värsta fall är det direkt dåligt för miljön och klimatet.

Investeringsstödet till solel infördes av den förra Alliansregeringen 2009 och fram till 2016 betalades 800 miljoner ut för att fler skulle sätta solpaneler på taket. Men Riksrevisionen konstaterade i höstas att "underlagen till stor del saknar samhällsekonomiska analyser och att stödens kostnadseffektivitet i förhållande till målet om ökad förnybar el inte har belysts i tillräcklig utsträckning" och att "en annan utformning av stöden sannolikt skulle ge mer förnybar el för pengarna" ... "Då skulle målet om ökad andel förnybar el kunna nås till lägre direkt kostnad för skattebetalare och elkonsumenter".

Regeringen kör över både experter och branschen

Investeringsstödet har successivt trappats av och Energimyndigheten föreslog redan 2014 att stödet skulle fasas ut inom två år till följd av kraftigt sjunkande kostnader att installera solceller. Det kostar i dag bara en fjärdedel så mycket att installera solel som det gjorde när stödet infördes 2009 och marknaden har växt med mellan 60–110 procent per år. 

Branschen själv har också krävt att stödet ska fasas ut, eftersom det riskerar att skada marknaden för solpaneler på sikt. Men regeringen har varken lyssnat på sina expertmyndigheter eller på branschen utan har i stället valt både att öka stödnivån och mer än fördubbla stödet.

Investeringsstödet döms ut både av branschen och av regeringens egna expertmyndigheter, och solelen är smutsigare än den el som redan finns i uttaget hemma.

Kort efter att Riksrevisionen kritiserat stödet till solel valde regeringen att höja stödnivån tillbaka till 30 procent av investeringskostnaden. Samtidigt utökades stödet till 900 miljoner per år 2018–2020. Det är alltså mer varje år än vad staten betalade i investeringsstöd under hela perioden 2009–2016.

Solelsstödet gör mer skada än nytta

Sverige har redan ett av världens renaste energisystem och elen som produceras i Sverige är nästintill koldioxidneutral. Det är därför tveksamt vilken klimatnytta investeringsstödet ger. Vattenfalls analyser visar att solelen beräknas släppa ut tio gånger mer koldioxid under hela livscykeln än den el som redan finns i elnätet. I bästa fall får man därför hoppas att investeringsstödet inte leder till ökade utsläpp av koldioxid, även om det faktiskt kan vara så illa.

 

LÄS MER: Utan kärnkraft blir det ingen elbilsrevolution 

 

Skattebetalarnas förening driver sedan 2010 Slöseriombudsmannen, vars uppgift är att granska slöseri med skattepengar. Resultatet av våra granskningar är tyvärr nedslående. Inte bara för att pengar slösas bort på grund av felaktiga beslut, undermåliga analyser, slarv och ibland till och med korruption. Men lika illa är att de som är ansvariga för besluten ägnar så lite tid åt att följa upp och granska vad som blivit fel.

Smutsigare än elen du redan har i uttaget 

När det kommer till investeringsstödet för solel verkar det vara viktigare att satsa så mycket pengar som möjligt, snarare än att få ut så mycket klimatnytta som möjligt för pengarna. Investeringsstödet döms ut både av branschen och av regeringens egna expertmyndigheter, och solelen är smutsigare än den el som redan finns i uttaget hemma. 

Det är tur att någon annan betalar när regeringens subventioner till solel inte visade sig vara någonting annat än dyr plakatpolitik som är dålig för miljön.

 

Av Johan Gustafsson

Chef för Slöseriombudsmannen

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag