Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fyrtiotalisterna har inlett sin sista strid

Äldreboomen blir en tuff utmaning för ansvariga makthavare som ska svara för underhållet och betala notan, skriver Bengt Göran Emtinger.Foto: SHUTTERSTOCK
Bengt Göran Emtinger, samhällsanalytiker och tidigare anställd på region Östergötland och Socialstyrelsen.Foto: ANDREAS EMTINGER

Tidernas äldreboom är här – fram till år 2030 ökar antalet 80-plussare med 50 procent.

Vi kanske ska kraftsamla mot andra grupper som är intresserade av skattepengarna? Tillsammans kan vi demonstrera: ”Ropen skalla, en anständig äldrevård åt alla!” skriver Bengt Göran Emtinger.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Den 1 januari fyllde de första fyrtiotalisterna 80 år och tidernas äldreboom utlöstes. Mellan åren 1940 och 1949 föddes över 1,2 miljoner barn i Sverige, flest under en period på 100 år. Fyrtiotalisterna ska inte klaga. De flesta har varit med om en resa till ett välfärdssamhälle som saknar motstycke. Flickor och pojkar fick flytta till lägenheter med toalett och rinnande vatten inomhus, åka på tältsemester i pappas nyinköpta grågröna VW-bubbla, titta på ”Humle och Dumle” i tv och vara elever i en utbildningsexplosion. 

Sedan följde den första tonårskulturen med musik och nytt klädmode men också engagemang och demonstrationer i revolutionär anda: Jämställdhet, utbyggnad av daghem och frihet från krig i Vietnam. Livet fortsatte sedan för många med arbete och yrkeskarriärer, som kunde omvandlas till bostäder med snabbt ökat värde genom hög inflationstakt.

80-plussarna ökar med 50 procent

Antalet invånare 80 år och äldre utgör nu lite mer än fem procent av Sveriges befolkning, och så har det varit sedan tjugo år tillbaka. Fram till 2030 ökar antalet med 50 procent eller 270 000 personer och kommer då att utgöra mer än sju procent av befolkningen. Det är en ökning som är nio gånger större än föregående tioårsperiod. Det innebär också en ökning av försörjningskvoten, var och en som arbetar får försörja allt fler.

Allt fler ska försörjas. Ökningen av 80-plussare i Sverige blir rekordartad.Foto: SHUTTERSTOCK

Dagens pensionärer kan se fram emot fler levnadsår än gårdagens generationer. När man passerat 80 år blir krämporna allt fler, allvarligare och mer kroniska. Nästan alla har att tacka sjukvården för hjälp när kroppens maskineri börjar bli slitet. Utveckling sker av läkemedel, hjälpmedel och medicinteknik. Höft- och knäleder blir utbytta. Fler överlever hjärtinfarkt, stroke och cancer jämfört med tidigare.

Omsorgsbehovet växer med ett helt Borås

Oavsett hur livet gestaltat sig eller hur mycket pengar vi har på banken sitter vi under de sista åren i samma båt. Förr eller senare behöver vi hjälp av andra. Nästan samtliga som är 80 år och äldre har kontakt med sjukvården och finns i en fjärdedel av sjukhussängarna. Fyra av tio har hemtjänst eller kommunalt äldreboende. Låt oss tänka oss att ökningen av 80-plussare med kommunal omsorg samlas i en kommun. Sammanlagt mellan åren 2007 och 2019 motsvarar ökningen de 13 000 invånarna på öarna i Öckerö kommun. Fram till 2030 blir det nästan lika många som bor i Borås eller publiken i sju fyllda Globenarenor, 112 000.

Äldreboomen kräver nya äldreboenden, en utvecklad organisation och allra mest – tillgång till personal.

Det blir således en tuff utmaning för ansvariga makthavare som ska svara för underhållet och betala notan. I dag är kommunernas kostnader för äldres vård och omsorg 135 miljarder. En fortsatt bibehållen kvalitet kan innebära en ökad kostnad med 60 miljarder 2030 – sex miljarder mer varje år – för påfyllningen av alla fyrtiotalister. Men det handlar inte bara om pengar. Äldreboomen kräver nya äldreboenden, en utvecklad organisation och allra mest – tillgång till personal. 

Vinner vi striden om ett anständigt slut?

Det kanske inte är så uppmuntrande att i början på ett nytt decennium läsa om en nedräkning mot undergången. Men så illa behöver det inte bli. Den som följt sjukvårdens utveckling under ett halvt sekel vet att det inte är första gången som stora förändringar vidtagits på grund av ändrade vårdbehov, ekonomiska kriser eller medicinsk-teknologiska genombrott.

Vinner vi striden? Den generation som gick i bräschen för frihet från krig och dagis åt alla kanske ska leta upp sina dammiga plakat och kraftsamla mot andra grupper som är intresserade av skattepengarna. Tillsammans kan vi demonstrera: ”Ropen skalla, en anständig äldrevård åt alla!”

 

Av Bengt Göran Emtinger

Senior samhällsanalytiker (född 1948)

Tidigare anställd på region Östergötland och Socialstyrelsen