Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR Foto: George ScintillaNima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR Foto: George Scintilla
Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan ECEPR Foto: George Scintilla
Svartjobben får svenskarna att tappa tron på landet, skriver debattören. Foto: ALEX LJUNGDAHLSvartjobben får svenskarna att tappa tron på landet, skriver debattören. Foto: ALEX LJUNGDAHL
Svartjobben får svenskarna att tappa tron på landet, skriver debattören. Foto: ALEX LJUNGDAHL

Det är fuskarna som får oss sluta tro på Sverige

Publicerad

Trots högkonjunkturen tror nära hälften av svenskarna att landet kommer vara sämre att bo i om fem år. 

Men missnöjet handlar inte, som man kanske kan tro, bara om invandringen. Det handlar om fusket, skriver Nima Sanandaji. 

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Missnöjesväljare kommer att dominera nästa valrörelse. Sverige har en högkonjunktur och låg arbetslöshet, men många ser ändå problem i samhället. 

Nära hälften av allmänheten tror att landet kommer att vara sämre att bo i om fem år, medan färre än en femtedel har hopp om att läget kommer att bli bättre, enligt MSB. Det handlar inte, som man kanske kan tro, bara om invandring. 

Min bedömning är att missnöjet växer eftersom politiken står handfallen inför problem som verklighetens folk drabbas av. 

Ett bra exempel är osund konkurrens. I flera branscher i Sverige knuffas vita jobb ut av svarta. Laglydiga företag, som betalar skatt och följer regelverken, har ingen chans mot fuskarna. Vänstern blundar för problemet och nyliberaler ser det som fri konkurrens. Därför tillåts problemet fortsätta.

Ett exempel är taxibranschen. Lagliga förare har länge fått stå ut med konkurrens från förare som kör svart. Nu har ett nytt fenomen dykt upp: slutna grupper på Facebook som organiserar svarta taxiresor. Grupperna finns i många delar av Sverige och en granskning av Sveriges Radio visar att de kan ha uppemot tusentals medlemmar. 

Polisen saknar resurser för att göra något åt problemet. Istället för att stödja de lagliga taxiföretagen så har politikerna satt upp regelverk som innebär att man måste vara 21 år gammal för att lagligt få köra taxi. Yngre personer som är på väg in i taxiyrket har egentligen bara ett val, att köra svart.

 

LÄS MER: Jag ska inte tro att jag har rätt att jobba 

 

Lastbilsåkerier är minst lika starkt drabbade. Utländska förare som duckar för skatt, miljölagar och arbetsskyddslagar dominerar alltmer branschen. Nätverket  ”Här stannar Sverige” har under flera år försökt skapa opinion kring vad de uppfattar som politikernas oförmåga att agera mot en allt större brottslighet inom åkerinäringen. Michael Wänéus, chef för avdelningen hos polisen som kontrollerar tung, yrkesmässig trafik, säger till Svenska Dagbladet att polisen helt har slutat att göra de företagsbesök man gjorde tidigare och att polisen har liten chans att komma åt skattefusk.

 

Vänstern blundar för problemet och nyliberaler ser det som fri konkurrens. 

 

I delar av byggbranschen har de lagliga företagen redan trängts ut av fuskarna. 

Branschorganisationerna inom bygg har framhållit att fusket leder till att upp till 10 miljarder kronor i skatt inte betalas in. Fuskarna utnyttjar också subventionerade anställningar. Ett exempel är en flykting från Syrien som sökte jobb i ett gatukök. Han erbjöds 11 000 kronor i månaden – fast det skulle stå 21 000 i anställningskontraktet. Då får arbetsgivaren mer i anställningssubvention än lönen faktiskt är på, och dessutom en anställd som jobbar elva timmar om dagen, sex dagar i veckan, gratis.

 

LÄS MER: I jakten på de sjuka försvinner tilliten till samhället 

 

De skötsamma företagen som drabbas har ofta betydligt mer välskötta verksamheter än fuskarna. Men det spelar i slutändan inte så stor roll. De skötsamma företagen behöver följa Sveriges stränga lagar om anställningsskydd och miljöskydd samtidigt som de betalar höga skatter. Fuskarna slipper skatter och regelverk, och missbrukar inte sällan anställningsstöd. De personer som förlorar sina jobb på grund av fusket, och deras nära och kära, ser att samhällskontraktet har brutits. Missnöjesväljare föds.

Politiken har nära till hands att skylla på okunskap. Vi visste inte bättre. Vi har varit naiva. Det är också en förklaring till att förtroendet faller för traditionella partier som Moderaterna, vars politik handlar om Sveriges gamla problem snarare än dagens verklighet. 

Problemet med orättvis konkurrens drabbar tusentals laglydiga företag som behöver politikens hjälp. Än är det inte försent att agera. Sverige behöver lägre skatter och mindre regelverk för de skötsamma företagen och ett krafttag mot fuskarna. Enbart så kan samhällskontraktet upprätthållas.

 

Nima Sanandaji, 

vd för tankesmedjan ECEPR och medgrundare av nätverket Rättvis Konkurrens.

 

LÄS MER: När blev mitt barn av med rätten till sitt eget liv? 

Relaterade ämnen

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag