Mobbningen bland elever har inte minskat under Friends 20 år, skriver Christer Olsson. Foto: COLOURBOXMobbningen bland elever har inte minskat under Friends 20 år, skriver Christer Olsson. Foto: COLOURBOX
Mobbningen bland elever har inte minskat under Friends 20 år, skriver Christer Olsson. Foto: COLOURBOX
Christer Olsson, legitimerad psykolog. Foto: PRIVATChrister Olsson, legitimerad psykolog. Foto: PRIVAT
Christer Olsson, legitimerad psykolog. Foto: PRIVAT

Friends tjänster är ett dyrt lotteri

Publicerad

Mobbningen bland elever i Sverige har inte minskat under de 20 år som Friends har funnits. 

Skolorna betalar stora summor till organisationen – nu måste ni visa att ert arbete fungerar, skriver psykologen Christer Olsson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Nyligen fick jag en reklamfolder från antimobbningsorganisationen Friends med posten, innehållande en vädjan om ekonomiskt stöd. 

Foldern är undertecknad av deras nytillträdde generalsekreterare Per Leander. Han skriver: "Aldrig förr har efterfrågan på Friends utbildningar varit större. Men vi är helt beroende av ditt stöd för att kunna möta efterfrågan."

Arbetar då organisationen gratis och ideellt? Ingalunda. För ett år med Friendsprogrammet får skolor F-9 betala från 42 000 kronor (exklusive moms). Därutöver finns olika utbildningstillägg med varierande priser.

Enligt Friends själva är detta ett underpris, som enbart täcker 50 procent av den reella kostnaden. Övriga 50 procent finansieras av sponsorer, stiftelser och ett insamlingskonto.

Friends har mer än 40 anställda. Det finns generalsekreterare, ekonomichef, utbildningschef, insamlingschef, insamlingskoordinator, HR-ansvarig, kommunikationschef, pressansvarig, chef för forskning och utveckling… Utöver dessa har Friends så klart ansvariga personer, på olika nivåer, fördelade över landet.

Organisationen driver också ett pilotprojekt i Litauen och har samarbete med ett etablerat kontor i Colorado, USA.

Friends skriver i sin årsrapport 2016 (sidan 24): "En väsentlig risk i Friends verksamhet är minskade intäktsströmmar kontra en stor del fasta kostnader i verksamheten, varav främst personal." 

Det tror jag det! "Anpassa mun efter matsäck", är en gammal devis, som fortfarande håller. 

Jag vill inte tro att Friends har fastnat i sin egen förträfflighet, som i värsta fall kan leda till övermod.

Mobbningen har inte minskat

Har då mobbningen bland elever i Sverige minskat under de 20 år, som organisationen har funnits? Nej, inte enligt deras egna undersökningar. Inför höstterminsstarten presenterar Friends sedan några år, en numera mycket förutsägbar, rapport. Dessa undersökningar visar att 60 000 skolbarn i Sverige mobbas varje år. 

Är Friends arbete därför enbart metaforiskt uttryckt, ”som att röra om i en tioliters spann med vatten. Det skvalpar en stund innan det blir stilla igen?”

På sid 14 i sin årsrapport för 2016 skriver Friends att deras arbete "grundar sig på svensk och internationell forskning". Sedan följer en uppräkning av alla pågående forskningsprojekt.

Självklart borde det därför finnas en tillgänglig, dagsaktuell, vetenskaplig undersökning, med validitet och reliabilitet, som visar effekten av organisationens arbete, som stöd för skolor som vill köpa in Friends tjänster.

I den utskickade reklambroschyren skriver Leander: "I skolor som arbetar med Friendsprogrammet minskar mobbningen med i snitt 24 procent efter ett år". 

Det stör mig oerhört att Friends år efter år behöver använda denna siffra. Inom detta område har Friends och Leander inget annat än gammal skåpmat att furnera. Redan i årsrapporten 2013 (sidan 21), finns den med. På samma sida läser jag: "Nästan 9 000 barn på 40 skolor har besvarat enkäten innan och sedan efter ett år med Friendsprogrammet. När vi analyserar resultatet på enskilda skolor visar det sig att 27 av 40 skolor har minskat antalet kränkta elever. Däremot visar 13 skolor en ökning i antal kränkta elever."

Skolor, som i dag vill köpa in Friendsprogrammet, deltar i ett lotteri. De vet på förhand ingenting om utfallet.

 

Av Christer Olsson

Leg. psykolog

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag