FAMILJEHEM. I över trettio år har Barbro Lindau, till höger, bott i villan utanför Höganäs. Systerdottern Anna Schwanbom Ljustander skulle bli fjärde generationen i huset, men då valde Höganäs kommun att tvångsinlösa fastigheten. Fallet sätter fingret på ett allt vanligare samhällsproblem och handlar om kommunalt maktmissbruk, skriver Fredrik Bergman. Foto: PRIVAT
FAMILJEHEM. I över trettio år har Barbro Lindau, till höger, bott i villan utanför Höganäs. Systerdottern Anna Schwanbom Ljustander skulle bli fjärde generationen i huset, men då valde Höganäs kommun att tvångsinlösa fastigheten. Fallet sätter fingret på ett allt vanligare samhällsproblem och handlar om kommunalt maktmissbruk, skriver Fredrik Bergman.  Foto: PRIVAT

Fredrik Bergman: Skona oss från en outlet i trädgården

Publicerad
Uppdaterad
Regeringen måste stoppa Höganäs kommuns planer på att tvångsinlösa Barbro Lindaus, 79, släkthus för att bygga outlet i hennes botaniska trädgård.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.
I över trettio år har Barbro Lindau, 79 år, bott i den lilla tvåplansvillan på Tjörröd strax utanför Höganäs centrum. Huset ärvde hon efter sin far och det har funnits i familjen sedan 1920-talet. Bara ett stenkast bort ligger gården där hon växte upp tillsammans med sina föräldrar och fyra syskon. Den botaniska trädgård som hör till tomten har varit hennes stora glädjeämne under alla år.
Barbros högsta önskan är att huset ska finnas kvar i familjen. Eftersom hon inte har några egna barn blev hon överlycklig när systerdottern Anna Schwanbom Ljustander och hennes make Claes sa att de ville ta över släkthuset.
De kom överens om ett lågt familjepris - ungefär halva marknadsvärdet. Egentligen ville hon inte ha några pengar. Vetskapen om att Annas och Claes lilla dotter Elsa skulle bli den femte generationen på Tjörröd var betalning nog.

Flyttlasset skulle
gå i november förra året. Men när lådorna med finporslinet stod klara kom chockbeskedet: Höganäs kommun hade fått nys om försäljningen och beslutat att tvångsinlösa fastigheten. Och inte nog med det - kommunen tänkte inte ersätta familjen med en krona mer än det familjepris som Anna och Claes skulle betala.
Kommunen hänvisade till förköpslagen från 1967 och motiverade beslutet med att tomten kan behövas om det närliggande köpcenterområdet, Höganäs design outlet, byggs ut. Trots att Barbro, Anna och Claes protesterade och förklarade att Barbro inte kunde tänka sig att sälja släkthuset till någon annan gick kommunen hårdnackat vidare med ärendet.
I januari i år lämnade kommunen in en formell ansökan om förköp till regeringen. Och det var i sista sekunden - några veckor tidigare hade regeringen föreslagit att förköpslagen skulle avskaffas eftersom den ansågs förlegad. I mars i år skrotades den av riksdagen.
Kommunens beslut är inte bara omoraliskt, det är också olagligt. Förköpslagen var inte tänkt att ge kommunerna rätt att till underpris tvångsinlösa bostadsfastigheter som byter ägare inom familjen. Dessutom skyddas äganderätten av grundlagen som säger att man inte kan tvingas avstå sin egendom annat än när det krävs för att tillgodose ett "angeläget allmänt intresse". Och det ska då vara som en allra sista utväg när det inte finns några andra rimliga alternativ.
Det handlar i första hand om mark som behövs för att bygga skolor, infrastruktur eller sjukhus - inte att gynna privata företag på enskildas bekostnad.
Fallet sätter fingret på ett allt vanligare samhällsproblem. Det handlar om kommunalt maktmissbruk där helt vanliga familjer tvingas att gå från hus och hem när kommuner ställer sig bakom privata aktörer med rent kommersiella intressen. Ofta finns det en vinst att kamma hem även för kommunerna.

Tvångsinlösen har blivit ett effektivt verktyg i händerna på resursstarka privata exploatörer. För drygt trettio år sedan skedde de allra flesta fall av tvångsinlösen till förmån för stat eller kommun. Nu gäller det omvända. I två fall av tre är det privata aktörer som tvångsinlöser. Och mörkertalet är stort - uppskattningsvis prövas endast ett fall av hundra rättsligt.
Centrum för rättvisa har hjälpt enskilda i en rad liknande fall på senare tid - och i flera fall har de fått rätt. I Borlänge och Burlöv tvingades kommunerna att backa från kommersiella planbeslut sedan husägarna tagit strid och överklagat.
I veckan prövar länsstyrelsen om familjen ska få behålla släkthuset på Tjörröd. Sen är det regeringens tur att fatta det slutgiltiga beslutet.

Hemma i huset står flyttlådorna fortfarande packade. Rättstvisten mot kommunen är det första Barbro tänker på när hon vaknar och det sista hon tänker på innan hon går och lägger sig. Anna och Claes har fått skjuta upp villadrömmen och kämpar nu bara för en sak - att moster Barbro ska få bo kvar i sitt familjehem.


Fredrik Bergman

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag