Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Freda svenska skolan från vinstintressen

Aida Hadzialic (S). Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/Svd/Tt / SVENSKA DAGBLADET TT NYHETSBYRÅN
Ardalan Shekarabi (S). Foto: Fanni Olin Dahl / Tt / TT NYHETSBYRÅN

Vi kan konstatera att skolan står inför stora utmaningar för att vända kunskapsresultaten. En av de utmaningarna är att stoppa kommersialiseringen, skriver Ardalan Shekarabi och Aida Hadzialic (S).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

När Chile nyligen beslutade om att stoppa vinstdrivande bolag inom det chilenska skolsystemet blev Sverige unikt bland jämförbara länder. Sverige är det enda landet där aktiebolag kan bedriva offentligfinansierad skolverksamhet med fri vinstutdelning. Så kan det inte längre fortsätta.

Ett skolsystem öppet och fritt för alla är en grundbult i den svenska välfärdspolitiken och har också varit avgörande i moderniseringen av Sverige.

Det finns goda skäl att vara stolta över svensk skola och känna tillit till de lärare och den skolpersonal som dagligen gör sitt yttersta för att varje elev ska få med sig de kunskaper som de så väl behöver.

 

LÄS MER: Elevernas inställning som är problemet – inte skolans

 

Men svensk skola brottas också med stora problem. De internationellt jämförbara Pisa-mätningarna visar att svenska elever tappar i resultat. Runt 14 procent av niondeklassarna blir inte behöriga till gymnasieskolans nationella program. Var femte elev fullföljer inte gymnasiet. Samtidigt finns indikationer på att konkurrensen mellan skolor kan skapa betygsinflation.

Det finns alltså fog för oro och frågor. Hur ska skolan fungera och styras bättre? Används våra skattepengar på rätt sätt i skolan? Avspeglar betygen verkligen elevernas kunskaper?

Regeringen gör analysen att risken med de kommersiella aktörerna inom skolan är att de sätter vinst före kvalitet. Den fria etableringsrätten gör att kommunerna, som har det övergripande ansvaret för att samtliga elever erbjuds undervisning på grundskole- och gymnasienivå, inte kan reglera antalet skolor geografiskt eller styra utbildningsinnehållet. Att Sverige dessutom helt saknar reglering av vinstutdelning från de bolag som bedriver skolverksamhet innebär att skattepengar avsedda till utbildning i dag går till friskoleföretagens ägare.

 

LÄS MER: Vid 50 likes slår jag min lärare i röven

 

Styrkedjorna i det svenska skolsystemet är många gånger bristfälliga. Resurserna styrs inte dit de bäst behövs. Det är en av de punkter som OECD slår ner på vid utvärderingen av svensk skola. Programutbudet och undervisningsinnehållet får inte styras av vinstintresset.

Betygsinflation, skolkonkurser och felaktig optimering av programinriktningar orsakas av svag reglering av friskolemarknaden och symptom på en marknadisering av skolsystemet.

Vi kan inte låta detta pågå. Vi måste säkerställa att alla skolor verkar för att eleverna ska nå sina kunskapsmål och utvecklas som individer. Styrningen av både offentliga, ideella och kommersiella aktörer måste vara konsekvent och inte skapa incitament som styr bort resurser från det övergripande målet om en god utbildning. Vi behöver så långt det är politiskt möjligt freda den svenska skolan ifrån vinstintressen som inte bidrar till målet om en likvärdig och god utbildning.

I valrörelsen 2014 lovade vi socialdemokrater att stoppa vinstjakten i välfärden. En utredning under ledning av Ilmar Reepalu tittar nu på vilka möjligheter som finns.

Vi kan konstatera att skolan står inför stora utmaningar för att vända kunskapsresultaten. En av de utmaningarna är att stoppa kommersialiseringen till förmån för en sammanhållen kunskapsskola med tydligare styrning.

 

Ardalan Shekarabi (S)

Civilminister

Aida Hadzialic (S)

Gymnasie – och kunskapslyftsminister