Frankrikes premiärminister - skyldig till folkmord?

Publicerad
Uppdaterad
Frankrikes premiärminister Dominique de Villepin anklagas av Rwandas president Paul Kagame för inblandning i folkmordet på 800 000 tutsier i Rwanda 1994. De två länderna har brutit alla diplomatiska förbindelser efter ömsesidiga anklagelser.
Frankrike bör be Rwandas befolkning om ursäkt för att man stödde den regim som genomförde folkmordet. Det skriver i dag journalisten NICLAS ERICSSON, som bott och arbetat i Rwanda.
Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Rwandas president Paul Kagame

anklagade i en BBC-intervju i veckan Frankrikes premiärminister Dominique de Villepin för att ha varit inblandad i Rwandas blodiga folkmord på 800 000 tutsier och moderata hutuer 1994. Är Villepin skyldig? I någon bemärkelse, ja. Han var 1994 kabinettschef vid det franska utrikesdepartementet. Att Frankrike stödde den huturegim som genomförde folkmordet med vapen och militär rådgivning är ställt bortom allt tvivel. President François Mitterand var personligen engagerad i landet och på god fot med den dåvarande presidenten Juvénal Habyarimana. Jean-Christophe Mitterand, presidentens son och personliga sändebud i kontakten med afrikanska statschefer, hade viktiga affärsintressen i landet. Det flygplan av typen Falcon 50 som presidenten färdades i när det sköts ned den 6 april 1994 var en personlig gåva till honom från Mitterand junior.

Franska fallskärmssoldater sattes in

för att stoppa tutsigerillan RPF, Rwandas patriotiska front, från att inta huvudstaden Kigali redan 1991. Det franska militära stödet fortsatte samtidigt som hatpropaganda och apartheidpolitik eskalerade i landet. Folkmordet hade planlagts många månader i förväg och FN förvarnades om det redan i januari 1994. Frankrike fortsatte att hålla regimen om ryggen ochRwandas president Paul Kagame blockerade länge FN:s möjligheter att stoppa folkmordet genom sitt veto i säkerhetsrådet. När franska trupper sattes in i folkmordets slutskede skapade de en korridor genom landet som gjorde det möjligt för hutuextremisterna att fly in i Kongo. Men vilken dokumentation som ligger till grund för Paul Kagames förnyade anklagelse mot Villepin personligen är oklart. Rwanda tillsatte för ett par månader sedan en kommission för att utreda Frankrikes inblandning i folkmordet. Utredningen beräknas vara klar i början på nästa år. De uppgifter kommissionen granskar är allvarliga: Att folkmordsmilisen tränades av franska militära experter och att franska soldater uppmuntrat rwandier till massakrer. Om de uppgifterna kan beläggas riskerar franska militärer att ställas inför den internationella domstolen i Haag.

Dessutom begär Rwanda att Frankrike

ska utlämna presidentänkan Agathe Habyarimana till FN:s folkmordsdomstol i Arusha. Hon anses ha varit medelpunkt i en inre krets av hutufanatiker och hjärnan bakom nedskjutningen av sin makes flygplan, den händelse som utlöste folkmordet. Konflikten mellan de två länderna tog ny fart 2004 när Paul Kagame på tioårsdagen av folkmordet riktade förebråelser mot Frankrike. Den franska ambassadören reste sig upp och lämnade den officiella sorgeceremonin i Kigali. Kort därefter läckte information från en undersökning ledd av den franske domaren Jean-Louis Bruguière ut i Le Monde. Kagame påstods ligga bakom nedskjutningen av president Juvénal Habyarimanas plan och genast höjdes franska röster som gav honom skulden för själva folkmordet. Det har väckt ont blod i Rwanda - av förståeliga skäl. Anklagelserna bygger på indicier som alla går att ifrågasätta. Även om de skulle ha någon grund är det halsbrytande att ge Kagame skulden för ett folkmord som planerades och utfördes av hutuer mot Kagames eget folk. För två veckor sedan - efter en undersökning som pågått sedan 2002 - utfärdades en fransk arresteringsorder mot nio av Paul Kagames närmaste män, som misstänks vara inblandade i nedskjutningen.

Anklagelserna mot Domenique de Villepin

bör ses i ljuset av denna utdragna konflikt. Först när alla papper ligger på bordet går det att slutgiltigt ta ställning. Det borde ligga även i Frankrikes intresse att medverka till det. I Frankrike har man diskuterat att införa en lag som gör det förbjudet att förneka folkmordet på armenier 1915 - ett utspel direkt riktat mot Turkiet. Samtidigt tycks man inte vilja göra upp en gång för alla med sin eventuella del i folkmordet i Rwanda. Den president som fransmännen väljer 2007 har en chans att ta ett steg mot försoning. Oavsett avsikterna är det ett historiskt faktum att Frankrikes politik i Rwanda före och under folkmordet fick katastrofala konsekvenser. Belgien, USA och FN har redan tagit på sig sin del av ansvaret för det som inträffade och bett Rwanda om ursäkt. Det rwandiska folket förtjänar en ursäkt också från Frankrike. NICLAS ERICSSON

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag