Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fortsätt kalla SD för vad det är – rasistiskt

Veronica Palm. Foto: Olle Sporrong
Jimmie Åkesson (SD). Foto: Nils Petter Nilsson

Jag har full förståelse för att det inte är roligt att bli kallad för rasist, men jag har väldigt svårt att känna sympati med Åkesson och hans krokodiltårar, skriver tidigare S-riksdagsledamoten Veronica Palm.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

FAKTA

Veronica Palm

Tidigare riksdagsledamot för S

Det börjar bli tröttsamt. Varje gång någon säger sanningen om Sverigedemokraterna så plockar Jimmie Åkesson fram sin försmådd-pojke-look och nästan snyftar ”bu hu hu. Kalla mig inte rasist”. Och nu ska till också med riksdagens konstitutionsutskott tvingas behandla frågan om att Åkesson kände sig kränkt under SVT:s partiledardebatt i söndags.

Jag har full förståelse för att det inte är roligt att bli kallad för rasist. Men jag har väldigt svårt att känna sympati med Åkesson och hans krokodiltårar.

 Om du inte vill bli kallad för rasist så är det faktiskt en osedvanligt dålig strategi att bli partiledare för ett rasistiskt parti.

Låt oss ta det från början.

Jimmie Åkesson valde att 1995 att lämna moderat skolungdom för att i stället bli medlem i Sverigedemokraterna. Det som lockade den unge Åkessons intresse var ett litet parti befolkat av skinnskallar och några gamla nazister. Ett parti där hakkors prydde möteslokaler, som drev kravet om repatriering av alla människor som kommit till Sverige efter 70-talet och där det var helt okej att vid högtidliga tillfällen bära naziuniform.


LÄS MER: Kent Ekeroth, låt mig tala till dig på ditt eget språk

 

Åkesson avancerade till partiledare i partiet som är sprunget ur BSS (bevara Sverige svenskt) och med tydliga neofascistiska rötter. Han ledde valrörelsen 2010 där flera av partiets ledande företrädare och riksdagskandidater (som Kent Ekeroth, i dag talesperson i justitiefrågor) ägnade sig åt att med rasistiska tillmälen och järnrör gå runt och hota bland annat Soran Ismail en natt i Stockholm.

Sedan partiet efter valet tog plats i riksdagen har rasistiska uttalanden från dess företrädare duggat tätt. Det har handlat om att ställa sig på Öresundsbron och skjuta mot flyktingar, jämföra muslimer för skadedjur, hävda att kriminalitet är genetiskt betingat hos romer, försvara Rysslands hbt-fientliga lagar, skylla Breiviks terroristdåd på mångkulturen och mycket, mycket mer. Listan är skrämmande lång och blir hela tiden längre.  

Den så kallade nolltoleransen mot rasism verkar inte ha spelat någon som helst roll för vad företrädare för ett rasistiskt parti anser sig nödgade att yppa.

I Sverigedemokraternas partiprogram beskrivs den ideologiska grunden till dess rasismen så här: “Miljön har visserligen en stor betydelse för individens utveckling och samspelar ofta med det biologiska arvet och den fria viljan. Det finns dock också en nedärvd essens hos varje människa som man inte kan undertrycka i hur hög utsträckning som helst utan att det får konsekvenser. Delar av denna essens är gemensam för de flesta människor och annat är unikt för vissa grupper av människor eller för den enskilde individen”. Alltså att det biologiska arvet är en nedärvd essens som är unik för olika människogrupper.


LÄS MER: "Rasist" är tveklöst 2000-talets mest missbrukade ord

 

Så ja. Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti; historiskt, ideologiskt och i handling. Och jag tänker fortsätta kalla partiet för vad det är – rasistiskt.

Det blir så mycket enklare att föra samtal om en nämner saker vid dess rätta namn. Det vore faktiskt smakligt om också Jimmie Åkesson försökte vara lite ärlig och inte hela tiden spela försmådd och kränkt. Jag tycker att väljarna förtjänar ärlighet även av den som är partiledare för ett rasistiskt parti.

 

Veronica Palm

Tidigare riksdagsledamot för Socialdemokraterna

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!