Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Försvaret höjer närvaron i Östersjön

Ökad aktivitet. Med ökad aktivitet på Östersjön och i luftrummet har den svenska incidentberedskapen höjts och antalet jaktstarter har ökat med nästan 50 procent jämfört med 2012, skriver Karin Enström (M), försvarsminister. Foto: Sven Lindwall

Den ryska aggressionen har gjort att Försvarsmakten skärpt incidentberedskapen. I en tid då vi måste satsa på försvaret är Stefan Löfvens nedskärningsalternativ oroande, skriver Karin Enström.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Säkerhet och stabilitet i vårt närområde är av stor betydelse för Sverige. Händelserna i Ukraina och den ryska aggressionen har påverkat säkerhetsläget i Europa, inklusive i Norden. Den djupt tragiska händelsen med det malaysiska flygplanet i östra Ukraina riskerar att öka spänningen i regionen ytterligare. Utvecklingen sedan i våras har inneburit att Sverige ökat sin närvaro i Östersjön genom att bland annat delta i övningsverksamhet och att stärka samarbetet med såväl Finland som USA och Nato. Under våren och sommaren har Sverige deltagit i flera stora övningar och insatser i och över Östersjön; Baltops, Open Spirit, den svensk-finska marinövningen Swefinex14 som samordnades med Flygvapenövning 2014.

En av Försvarsmaktens huvuduppgifter är territoriell integritet. Med plattformar på, över och under ytan löser Försvarsmakten sina uppgifter för övervakning av det svenska sjöterritoriet. Med ökad aktivitet på Östersjön och i luftrummet har den svenska incidentberedskapen höjts och antalet jaktstarter har ökat med nästan 50 procent jämfört med 2012.

Havet och sjöfarten är viktiga för samhället och trafikflödena ökar stadigt. En utgångspunkt för regeringen är att samhällets samlade resurser ska användas så effektivt som möjligt, så även till sjöss.

I förra veckan gav regeringen två uppdrag för ökad samverkan inom det marina området, bland annat att Försvarsmakten och Kustbevakningen ska öka sin samverkan avseende övervakning av sjöterritoriet och sjörörlig logistik. Kustbevakningens höga närvaro till sjöss och i luften skulle kunna förbättra möjligheten att identifiera och dokumentera kränkningar.

Försvarsmakten, Kustbevakningen och Sjöfartsverket fick också i uppdrag att gemensamt utreda hur samverkan mellan myndigheterna kan utvecklas inom rederi- och varvsverksamhet samt isbrytning i svenska farvatten. De fyra myndigheterna Försvarsmakten, Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Trafikverket har sedan tidigare fått i uppdrag att utveckla samarbetet på infrastrukturområdet.

Sverige har i Försvarsmakten och Kustbevakningen kvalificerade resurser, med professionell personal och avancerade plattformar. Genom att myndigheter samverkar kan vi nå en högre effekt och få en större samlad nytta av våra marina förmågor. Detta, i kombination med satsningar på plattformar, gör att vi kan prioritera närvaro i Östersjön.

Alliansen har presenterat betydande förstärkningar av försvarsanslaget för de kommande åren. Alliansens satsningar innebär en successiv ökning till år 2024 då anslaget ökas med 5,5 miljarder årligen. I alliansens förslag ingår ytterligare en ubåt och förlängning av livstiden på två korvetter av Göteborgs-klass, nya sjömålsrobotar och anskaffning av ytterligare tio Gripenplan utöver de 60 som redan beställts.

Alliansregeringens satsningar på försvaret är genomtänkta och genomförbara samt finansierade för kommande mandatperiod.

I kontrast till detta står Stefan Löfvens alternativ där samtliga eventuella samarbetspartier vill skära miljardbelopp på försvaret. S har förhandlat bort många kort förut och med V, MP och Fi runt bordet är risken för nedskärningar överhängande. Något som borde oroa alla som vill ha ett starkt försvar.

 

Karin Enström (M)

Försvarsminister