Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Försvaga inte svenskan i världen

Leif Pagrotsky har tidigare varit bland annat utbildnings- och kulturminister. Foto: Olle Sporrong

I en undanskymd bisats i budgeten vill regeringen minska möjligheten att studera svenska på högskolor i utlandet. I stället för en stressbudget behövs en genomtänkt och bred strategi som sätter Sverige på kartan, skriver Leif Pagrotsky.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sveriges roll ute i världen behöver förstärkas. Vi är starkt förankrade i Europa men vi lever i en tid där globaliseringen får avstånd att krympa. Europas roll minskar snabbt samtidigt som övriga världens betydelse för vårt välstånd växer. Det gör att avlägsna länder betyder mycket mer för vår framtid än förr.

Denna bild av framtiden är uppenbar för alla. Likaså vet vi att globaliseringen ställer krav på politiken i Sverige.

Vårt land behöver länkas samman ännu mera och tydligare med övriga länder och så måste det vara även åt andra hållet: Världen måste se att Sverige finns. Det är så vi har en möjlighet att fortsätta växa som land.

Därför är det en överraskning att budgetpropositionen föreslår åtgärder som sänker ambitionsnivån när det gäller vår öppenhet och våra kontakter på ett viktigt område: Möjligheten att studera svenska på högskolor i utlandet.

Vi är i dag lyckligt lottade över att det finns en betydande nyfikenhet på vårt land och ett överraskande stort intresse att lära svenska språket runtom i världen. Det beror inte minst på författares, musikers och andra kulturarbetares insatser. Enligt en redovisning från kulturdepartementet finns det inte mindre än 220 institutioner som bedriver svenskundervisning på högskolenivå i utlandet. Sverige underlättar för många av dessa lärosäten att rekrytera kunniga lärare genom bidrag till skolorna för resor och uppehälle. Vi ger också kurser i Sverige för svensklärare vid utländska universitet.

I en undanskymd bisats i en teknisk bilaga till budgeten föreslås att detta avskaffas. I samma bisats nämns dessutom att all informationsverksamhet för att locka studenter som inte är EU-medborgare till svenska universitet också ska bort. Detta har skett utan normal beslutsprocess och utan ordnad redovisning av motiv och konsekvenser. Detta ligger dessutom under Utbildningsdepartementet och högskolan, medan intresset i hög grad ligger någon annanstans, som kultur- eller näringspolitik, exportfrämjande (näringsdepartementet) och Sverigeinformation (UD).

Det går inte att tolka de annonserade nedskärningarna som resultatet av politiska överväganden, då hade man inte presenterat det som en ren teknikalitet utan någon motivering på sidan 291 i bilaga 16 till propositionen. Därför borde det gå att göra om - och göra rätt.

Våra universitet behöver fler - inte färre - studenter från andra världsdelar som vitaliserar våra lärosäten och fler människor som talar och läser svenska.

I stället för minus 20 miljoner kronor i en stressbudget efter ett val behövs motsatsen. Vi behöver en genomtänkt och bred strategi som höjer ambitionsnivån när det gäller att sätta Sverige på kartan, särskilt i de delar av världen som kommer att få allt större betydelse för vår framtid. Jag uppmanar regeringen att utarbeta en sådan strategi.

Den bör samla insatser inom olika politikområden, men några delar är givna. Dit hör självklart den nämnda svenskundervisningen vid utländska lärosäten.

Vi har all anledning att också på andra sätt ta vara på det intresse att lära känna Sverige som finns bland nyfikna människor i till exempel Asien och Afrika. De höga avgifterna för universitetsstudier i Sverige bör sänkas och språkstudier och resor hit underlättas. Vi bör ge stipendier till fler som vill studera och forska i Sverige, inte minst från de länder i Asien och Afrika som växer snabbt. Stödet till översättning av svensk litteratur behöver också värnas.

Jag vill också peka på några andra områden som jag tycker bör ingå i en sådan strategi.

Flera hundra tusen svenskar bor utomlands. De arbetar i svenska eller utländska företag, de studerar eller har kanske valt att leva som pensionärer i varmare trakter. Vi kan underlätta för dem och deras barn att hålla kontakten med Sverige och möjliggöra så att det svenska språket är levande för dem.

Samma behov gäller också flyktingar, studenter och förvärvsarbetande och deras barn som har bott i vårt land en tid och sedan återvänt till sina hemländer.

Det viktiga nu är att inriktningen ändras. Det är en stor tillgång för oss i Sverige att ha personer ute i världen som är intresserade av oss och vår kultur, som kan vårt språk, som kan ha kontakter med svenska företag och kan representera Sverige på så många plan. Det finns människor som är engagerade, det är något vi ska uppskatta och ta vara på.

Språket är ett starkt redskap. Låt oss stärka svenska språkets möjligheter. Jag uppmanar regeringen att skrota förslagen på sidan 291 i bilaga 16 i budgeten.

 

Leif Pagrotsky (S),

har tidigare varit bland annat utbildnings- och kulturminister.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!