Elin Lundgren. Foto: Privat.Elin Lundgren. Foto: Privat.
Elin Lundgren. Foto: Privat.
Outi Hovatta. Foto: Jurek Holzer/Svd/TtOuti Hovatta. Foto: Jurek Holzer/Svd/Tt
Outi Hovatta. Foto: Jurek Holzer/Svd/Tt

Förstår att en 22-åring inte vill ha barn

Publicerad

Outi Hovattas text om att kvinnor väntar på barn för länge innehåller tyvärr många unkna formuleringar. Det är inte konstigt att en 22-åring inte känner sig lockad av att låsa upp sig i sannolikt ojämställt projekt med lång bindningstid, skriver riksdagsledamoten Elin Lundgren.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Outi Hovatta, professor i kvinnosjukdomar och förlossningar, vill göra en folkbildningsinsats genom att upplysa eventuellt ovetande om att den kvinnliga fertiliteten avtar med åldern.

Gott så. Men texten innehåller tyvärr också många unkna, ogenomtänkta formuleringar.

Hon skriver: ”Unga kvinnor ser inte så tydligt den glädje som familjen ger”.

För det första utgår hon från sin egen värdering om att det alltid finns en glädje som familjen ger. Det kan det göra. Men det finns för många av trasiga, dysfunktionella familjer där ingen är glad åt konstellationen. Att därför bara smälla till med att det är ett faktum att en familj är glädje måste vara ett utslag av naivitet.

För det andra är det väl inte så konstigt att en 22-årig tjej inte känner sig väldigt lockad av att låsa upp sig i sannolikt ojämställt projekt med lång bindningstid.


Hovatta skriver att säkra preventivmedel kom för 60-70 år sedan. Nåja. På 70-talet släppte alla restriktioner kring kondomer och p-pillret firade just 50 år. Oavsett vilket är alla preventivmedel, utom kondomen, något som kvinnan förväntas invadera sin kropp med vilket är dumt eftersom en kvinnas kropp är något mer komplicerad än en mans.

Men så vet också kvinnor sedan länge att ett eventuellt barn kommer att vara hennes uppgift, för männen kan enkelt glida undan och det är än i dag socialt accepterat.

Så givetvis bedömer hon att det är värt det för att minska risken för oönskad graviditet. Eftersom barn mest troligt främst blir kvinnans ansvar kan göra att många inte känner sig riktigt sugna. Förstår Hovatta? Nej, hon tror att fäders ansvar mäts i relativa termer och inte i absoluta eftersom hon frankt påstår: ”Här i Sverige tar fäder stort ansvar för sina barn. Nästan alla tar ut pappaledighet, vilket betyder att kvinnornas så kallade karriär inte drabbas så mycket.”

Kvinnor har inga karriärer att tänka på enligt Hovatta, bara ”så kallade” karriärer. Pinsamt! Är hon i övrigt okunnig om hur statistik kring föräldraförsäkring och tid för hemarbete ser ut? En fjärdedel av papporna tar inte ut en enda dag av föräldraförsäkringen. Ingen grupp jobbar så mycket som småbarnspappor. Senast i dag tog jag del av ett tragiskt kommentarfält där svenska pappor aggressivt argumenterar för varför de inte kan ta ut någon föräldraledighet. Hovatta: ”Här i Sverige tar fäder stort ansvar för sina barn.”

 

Hon avrundar med: ”Och alla vill inte ha barn. Jag tror dock att det är värt att diskutera detta mer, så att fler unga kvinnor vågar.”

Heder åt insikten om att alla inte vill ha barn. Men sedan? ”Så att fler unga kvinnor vågar”?

Om en kvinna vill ha barn är det väl ändå så att vi kan ha respekt för att hon vill känna att hon hittat rätt partner till exempel. Har Hovatta någon enda aning om hur svårt det kan vara? Har hon sett skilsmässostatistiken? Hon kanske vill ha en trygg ekonomisk grund för att inte bli beroende av andra. Har Hovatta en aning om hur arbetsmarknaden ser ut om man inte hunnit skaffa sig en utbildning? Hon kanske vill ha någonstans att bo som? Har Hovatta en aning om hur det ser ut på bostadsmarknaden på många ställen?

Jag förstår att Hovatta vill väl, att hon vill ge tjejer förutsättningar för att kunna få barn om de så önskar.

Tyvärr andas hela artikeln tydligt att hon inte har en aning om varför inte horder av 22-åringar kommer in på förlossningen. Inte med ett ord hon har några lösningar på de problem som är lätt att lyfta och som kanske skulle göra skillnad i sammanhanget.

Sociala reformer behövs, inte en biologilektion.

 

Elin Lundgren

Riksdagsledamot (S)

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Kommentera och läs andras kommentarer Regler & villkor
Till Expressens startsida

Mest läst i dag