REPLIK. Att vilja försvara Sverige och de värderingar, såsom yttrandefrihet, tolerans, öppenhet och demokrati, som vi förknippar landet med tror jag de flesta som bor i Sverige vill göra.
Det ökade hotet från ett aggressivt och odemokratiskt Ryssland har knappast minskat oron. Från olika politiska håll har det väckts förslag om hur detta försvar ska organisera och finansieras. I en debattartikel föreslår Muf-ordföranden Douglas Thor att helgdagen 1 maj ska skrotas för att staten på så vis ska få in mer pengar som kan satsas på försvaret.
När Göran Persson för knappt tjugo år sedan ville stärka de offentliga finanserna avskaffade man annandag pingst som röd dag och gjorde Sverige nationaldag till helgdag i stället. Man räknade på att det skulle vara mer samhällsekonomiskt effektiv med en röd nationaldag som två av sju gånger infaller på en redan ledig dag än en röd annandag pingst som alltid infaller på en måndag. Samma tanke verkar Douglas Thor ha.
Bristande kunskaper
Douglas Thor har dock, vad det verkar, mycket bristande kunskaper om den historiska betydelsen av 1 maj som ledig dag. Det är inte en dag som plötsligt bara uppstod i början av förra seklet och som Socialdemokraterna uppfann.
Historiskt delade man in året i ett vinterhalvår från 1 november till sista april (valborgsmässoafton) och ett sommarhalvår från 1 maj till 31 oktober. Då blir 1 maj sommarens första dag. Som sommarens första dag har Valborgsdagen (1 maj) firats på olika sätt i Sverige sedan åtminstone medeltiden, bland annat med papegojskjutningen, majgrevar, majbrasor och majstänger.
Som självständig helgdag togs 1 maj bort när Gustav III år 1772 genomförde den stora helgdagsreduktionen, men den fortsatte i det folkliga medvetandet att leva vidare som en festdag för att fira sommaren.
Demonstrationer är nytt
Att anordna demonstrationer på 1 maj var en tradition som växte fram under det sena 1800-talet. Arbetarrörelsen krävde bättre arbetsvillkor, högre löner och politiskt inflytande inte bara för överheten. Under de första årtiondena av förra seklet utvecklades 1 maj mer och mer till en, genom bestämmelser i kollektivavtal, fridag för det stora flertalet arbetare inom industri och hantverk, samt i viss omfattning även inom jordbruket.
Det skulle dock dröja fram till 1926 innan det det första förslaget om att göra 1 maj till allmän helgdag las fram och ända till 1938 innan röstade riksdagen igenom lagen. Man bekräftade därmed en praktik som redan fanns i Sverige. Dessutom återknöt man till en mycket äldre tradition att ha ledig på sommarens första dag.
Det var oklokt och ohistoriskt att avskaffa 1 maj som helgdag. Om man med nödvändighet vill plocka bort en helgdag (vilket jag inte tycker) vore det mycket klokare att ta annandag påsk eller nationaldagen.
Av Mattias Axelsson
traditionsexpert och författare
