Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Forssell: Därför behövs skärpt straff för våldtäkt

Bakom varje misshandel eller våldtäkt, finns en människa som inte sällan drabbas under väldigt lång tid framöver, skriver Johan Forsell. Foto: Shutterstock

Storleken på straffet visar hur allvarligt samhället ser på den brottsliga gärningen. Moderaternas förslag till skärpta straff för våldtäkt kommer av att vi vill se ett tydligare brottsofferperspektiv, skriver Johan Forssell (M).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Vad är ett rimligt straff för att förstöra en annan människas liv genom våldtäkt? Frågan har aktualiserats av den debatt som uppstått efter en twitterdiskussion mellan mig och Advokatsamfundets avgående generalsekreterare Anne Ramberg.

Vad är det som ska avgöra hur länge en person ska vara frihetsberövad för att ha begått ett visst brott? Ofta brukar debattörer som vill se kortare fängelsestraff argumentera utifrån tesen att strängare straff inte skulle ha någon effekt på brottsligheten. Detta argument har använts av Anne Ramberg men brukar också upprepas i riksdagen av partierna till vänster.

https://twitter.com/anneramberg/status/1155208125970079745?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1155208125970079745&ref_url=https%3A%2F%2Fwww.expressen.se%2Fnyheter%2Fanne-rambergs-harda-ord-om-m-forslaget-oerhort-stotande-%2F

Fängelsestraff har effekt

Men så enkel är inte verkligheten. Det finns studier som visar att längre fängelsestraff visst ger effekt. Utöver att samhället markerar att en viss typ av brottslighet är särskilt allvarlig brukar man tala om den så kallade inkapaciteringseffekten. Den som avtjänar ett fängelsestraff kan helt enkelt inte begå nya brott ute i samhället. Eftersom tidigare återfall i brott indikerar att en person kommer begå brott även framdeles är inkapaciteringseffekten särskilt viktigt när det gäller personer som har begått väldigt många brott under lång tid.

Den bärande tanken med straffskalornas utformning är att straffen ska spegla ett brotts allvar.

Men oavsett vad man tror om ett straffs påverkan på brottsligheten, bortser många från att den bärande tanken med straffskalornas utformning är en annan. Nämligen att straffen ska spegla ett brotts allvar. Man brukar tala om proportionalitet mellan brott och straff. Ett brott som bedöms leda till en större skada, kränkning eller fara ska ge ett längre fängelsestraff än motsatsen. 

Ska spegla brottets allvar

Att ta hänsyn till eventuella följder för andra personers brottslighet eller beläggningssituationen inom Kriminalvården när straff ska bestämmas låter sig inte göras. Ett brott som har begåtts mot en annan människa blir naturligtvis inte mindre allvarligt bara för att intagna behöver dela celler. 

De straffskärpningsförslag som Moderaterna driver beror i de allra flesta fall på att vi vill se ett tydligare brottsofferperspektiv. Bakom varje misshandel eller våldtäkt, finns en människa som inte sällan drabbas under väldigt lång tid framöver. Ibland till och med livet ut. Den skada eller kränkning som brottet medför för brottsoffret har helt enkelt inte värderats tillräckligt högt när straffskalor och påföljdssystemet utformats. 

Är skyddstillsyn ett rimligt straff?

Expressen rapporterade nyligen om fem fall där myndiga personer, mellan 18 och 19 år, dömdes för våldtäkt på kvinnor. En 19-årig man våldtog en sovande kvinna efter en fest hemma hos hennes väninna. Kvinnan var berusad och hade kräkts strax innan hon somnade. Hon vaknade av att mannen hade sex med henne och knuffade bort honom. Trots att minimistraffet egentligen är två års fängelse, blev påföljden för fyra av dem endast skyddstillsyn i kombination med tre månaders fängelse. Är det verkligen ett rimligt straff för en myndig person som dömts för våldtäkt?

Det är en följd av ett lågt minimistraff, som sedan urholkas ytterligare på grund av en mycket generös ungdomsrabatt för personer under 21 år, som bland annat innebär att straffet i princip halveras för en 18-åring. Dessutom tillkommer reglerna för villkorlig frigivning, där personer regelmässigt kan lämna fängelset efter att ha avtjänat två tredjedelar av den utdömda tiden.

Handlar inte om ”hämnd”

En lång rad reformer är nödvändiga för att vända den rådande utvecklingen mot ett mer otryggt samhälle. Fler poliser behövs för att kunna utreda de många brott som har begåtts. Nya övervakningskameror skapar en känsla av trygghet på offentliga platser. Socialtjänsten måste reformeras för att förhindra att ungdomar växer upp till förhärdade brottslingar. Satsningar på mer kunskap i skolan och fler i arbete, behövs för att sprida framtidstro i områden där hopplösheten sprider sig.

Men inget av detta förminskar behovet av straff som ger varje brottsoffer den upprättelse de förtjänar. Det handlar inte om ”hämnd” som debattörer till vänster ofta vill utmåla det som och inte heller om populism. Det är i stället att samhället genom att utdela rimliga straff för de brott som har begåtts, visar hur allvarligt vi ser på den brottsliga gärningen.

Det är därför vi moderater är en så tydlig röst för att skärpa minimistraffet för våldtäkt. 

 

Av Johan Forssell

Rättspolitisk talesperson, M