Många företag är diktatoriskt styrda och alltför fokuserade på hur mycket högre nästa kvartalsvinst ska bli enligt den av styrelsen fastställda budgeten. Det är förödande för medarbetarnas arbetsliv och även skadligt för företagen i längden.
Forskningen visar att de flesta välinformerade anställda vill ha mening i jobbet och kunna arbeta någorlunda självständigt. De vill använda och utveckla sin kompetens.
Det här förutsätter att styrelse och företagsledning inser att man tjänar flera herrar än de anonyma aktieägarna. De måste förstå att långsiktigt hållbara relationer till kunderna och medarbetarna också är viktiga och att man har ett ansvar även mot andra intressenter i det samhälle man är en del av.
Det är förödande för medarbetarnas arbetsliv.
Ett sådant ledarskap måste visa större tillit till medarbetarnas inneboende vilja att göra ett bra jobb utan detaljinstruktioner, säljmål och bonuslöner. Det finns företag som leds på det sättet, även bland de största, men de är för få.
LÄS MER: Fler företag borde införa fria arbetstider
Ett besök på DDR-museet i Berlin, som visar upp den gamla östtyska kommunistdiktaturen, är en kuslig upplevelse. Men man slås av att museet skulle kunna handla om vilken modern företagsdiktatur som helst – med värderingsseminarier, detaljerade kontrollsystem, mängder av bilder på hjälteledaren, meningslösa värdeord och så vidare.
Många anställda tvingas delta i aktiviteter utan att förväntas reflektera över om de tillgodoser några verkliga kund- och marknadsbehov. Det var inte för att utföra sådana enkelspåriga jobb som de skaffade sin utbildning. Deras professionella kunskap utnyttjas inte, deras förmåga att se vad som skulle kunna göras bättre efterfrågas inte. Trots de detaljerade arbetsmanualerna är de inte tilltrodda att göra jobbet rätt, utan de utsätts för detaljgranskning i allt de har för sig.
Därför upplever många arbetslivet som själsdödande. I stället för genuin arbetslust måste rörliga lönekonstruktioner – bonusar – användas för att det ska bli något drag under galoscherna. Men till vems nytta? Det är dags för ett uppror av anställda i företag som är diktatoriskt styrda.
LÄS MER: Hos oss jobbar alla sex timmars arbetsdag
I boken "Det agila företaget" kallar vi sådan okänslig styrning av arbetsliv för mekanistisk. Den fungerar dåligt i ett modernt samhälle där utbildning, kunskap och information är så mycket bättre spridd än förr, bland både anställda och kunder.
De mekanistiskt styrda företagens medarbetare förtjänar att få mer självständighet och mening i sitt arbete. Det skulle även företagens ägare tjäna på.
Alltför många företag och myndigheter har utvecklats i fel riktning de senaste decennierna. På den privata sidan har angloamerikanska ledningsideal påverkat börsbolagen till att bli alltmer orienterade mot ägarnas intressen och därmed kortsiktigt lönsamhetsstyrda. Allt fler beslut samlas i styrelser och koncernledningar med detaljstyrning och detaljgranskning inom företagen som följd. Medarbetarnas egen initiativförmåga kvävs, trivseln på jobbet minskar, lusten och orken att vara kunden till lags avtar.
Det räcker inte med att predika goda värderingar.
Många företagsledningar verkar tro att det här kan avhjälpas med ännu mer planering, strategiformulering, visionsarbete och seminarier kring gemensamma värden. Men det räcker inte med att predika goda värderingar, de måste också följas i verkligheten.
Lennart Francke
Tidigare ekonomichef i Handelsbanken och Swedbank
Göran Nilsson
Företagsekonomiforskare vid Uppsala universitet
Premium
Premium
Premium