Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

MP: Fördela eleverna för att motverka segregation

Sverige – ett av världens mest jämlika länder – har ett skolsystem som delar upp barn baserat på bakgrund, skriver MP-debattörerna.Foto: ANNA-KARIN NILSSON
Per Bolund, språkrör för Miljöpartiet.Foto: FREDRIK WENNERLUND/STELLA PICTURES
Annika Hirvonen Falk är skolpolitisk talesperson för Miljöpartiet.Foto: FREDRIK HJERLING

Kommunerna bör säkerställa en bra blandning av elever med olika bakgrund. 

Förändra närhetsprincipen – samhället måste kunna ta fler hänsyn än exakt på metern vilket barn som bor närmast en skola, skriver Per Bolund och Annika Hirvonen Falk (MP).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Den senaste PISA-mätningens viktigaste budskap till oss politiker är att ojämlikheten i svensk skola är stor. Ojämlikhet betyder att elever med tuffast förutsättningar inte får en lika bra skolgång som de barn som redan har goda förutsättningar med sig hemifrån. 

I ett av världens mest jämlika länder har vi nu skapat ett skolsystem som delar upp barn baserat på bakgrund och på skolorna med elever som har störst behov har vi färre behöriga och erfarna lärare. Det borde vara tvärtom.

Skolsegregationen är ett problem för de elever som i dag missgynnas, men faktum är att ojämlikhet är dåligt för alla elever. Vi vet att blandade klassrum levererar högre kunskapsresultat och att inget ojämlikt skolsystem presterar i världstoppen. 

Påverkar hela samhället

Skolsegregationen är också ett problem för hela samhället. Om barn med olika bakgrund inte möter varandra i samtalen på samhällskunskapen och i leken på rasten så sätter vi vår största tillgång på spel, vår tillit till varandra. 

Vad händer med ett samhälle där barn med olika religion eller olika ekonomiska möjligheter aldrig träffas? Det blir ett mindre samhälle där våra barn växer upp med allt för snäva uppfattningar om andra människors verklighet och om samhället de själva lever i. 

Faktum är att vi har pratat en hel del om problemet med filterbubblor på nätet. Sedan delar vi upp våra barn efter socioekonomisk bakgrund i skolan och hoppas att samma logik inte gäller i verkliga livet.

Så behöver skolan göras om

För att komma tillrätta med ojämlikheten i skolan krävs en rad åtgärder.  

Ett rättvist skolval. Skolsegregationen beror till stor del på boendesegregationen, men utformningen av skolvalet ökar segregationen väsentligt. Genom ett rättvist skolval som ger alla elever samma chans att gå på alla skolor skulle vi komma en bra bit på vägen. 

Uppdra åt kommunerna att jobba mot skolsegregation. Även om kommuner i dag är ganska låsta av lagstiftningen gör många kommuner mycket för att motverka effekterna av skolsegregationen. Alla kommuner borde få i uppgift att säkerställa en bra blandning av elever med olika bakgrund i klassrummen.

Förändra närhetsprincipen. Alla barn måste kunna få gå i en skola som ligger rimligt nära sitt hem, men samhället måste kunna ta fler hänsyn än exakt på metern vilket barn som bor närmast en skola. Förutom att det saknas syskonförtur så finns heller ingen laglig rätt för kommuner att fördela elever för att motverka skolsegregation.

Vi måste våga utmana grundläggande problem i hur vi byggt vår skola och förslag måste kunna diskuteras även om de hotar starka intressen

Staten behöver ta ansvar för skolans jämlika finansiering. Hur mycket staten lägger på undervisning och elevhälsa varierar kraftigt i landet. Alla kommuner har inte möjligheter att kraftsamla runt skolor med tuffa förutsättningar, det gäller särskilt små kommuner utanför storstadsregionerna. Nu har nedskärningar har aviserats i många kommuner och riskerar att drabba eleverna hårt. Här måste staten ta ansvar för att säkerställa alla elevers rätt till en bra skolgång.

Duktiga lärare där de bäst behövs. Genom att säkerställa tillräckliga resurser till skolan kan vi se till att läraryrket fortsätter att öka i attraktivitet så att fler utbildar sig och stannar i yrket. Dessutom vill vi införa professionsprogram för lärare och rektorer som kan underlätta användningen av duktiga lärare där de behövs som bäst. 

Stoppa vinstjakten i skolan. Att säkerställa tillräckliga resurser för alla skolor blir enklare om pengarna som ska gå till skolan också stannar där. Miljöpartiet vill inte att skolor ska drivas av företag vars främsta syfte är något annat än en riktigt bra skola för alla elever. 

En del av januariavtalet

I januariavtalet är vi överens om att arbeta vidare med förslag från Skolkommissionen för att öka likvärdigheten i skolan. I mars i år kommer en utredning med denna utgångspunkt att presentera nya förslag för en mer jämlik och mindre segregerad skola.  

Miljöpartiet gick till val på att fortsätta förändra skolsystemet så att det blir jämlikt igen. Vi vet att det går och att Sverige kan bli bäst i klassen. Då måste vi våga utmana grundläggande problem i hur vi byggt vår skola och förslag måste kunna diskuteras även om de hotar starka intressen som vill bevara på dagens system. För sanningen är att i längden kommer ingen av oss att tjäna på en skola som är styrd mot ojämlikhet.

 

Av Per Bolund (MP)

Språkrör

Annika Hirvonen Falk (MP)

Skolpolitisk talesperson