Jag har arbetat som lärare i 11 år och efter att ha lämnat läraryrket fick jag jobb som handläggare på Försäkringskassan. Där fick jag insyn i många förskollärares och lärares sjukskrivningar. Den största orsaken till sjukskrivning var utmattning som många gånger ledde till depression och ångest. Den höga arbetsbördan, bristen på lugn och ro i klassrummet och känslan av otillräcklighet angavs som orsaker. Sveriges Radio rapporterade den 28 april 2014 om en sammanställning som Försäkringskassan har gjort, och som visar att lärare oftare sjukskrivs med en psykisk diagnos jämfört med andra yrkesgrupper.
Det är inte förvånande att lärare ofta är sjukskrivna när man får höra att de blir hotade, tilltalade med grova ord och slagna av sina elever. För 12 år sedan blev jag hotad av en elev som efter en tillsägelse talade om vad som skulle hända mig efter skolan. Eleven var 1,90 meter lång och jag med mina dryga 1,50 meter blev så klart väldigt rädd! Jag gjorde ingen anmälan till polisen utan valde att tala med eleven stället. Det hela slutade lyckligt men tanken på hur det annars skulle ha kunnat sluta skrämmer mig än i dag.
Det avgörande för mitt beslut att lämna läraryrket var rädslan att bli en bitter lärare och jag tror inte att en enda förälder önskar sitt barn en lärare som är trött på sitt jobb och som inte längre orkar engagera sig i elevernas kunskapsutveckling.
Av eleverna fick jag ofta höra att jag såg trött och stressad ut. Många lärare arbetar även när de är sjuka. För att hinna ikapp och inte behöva känna sig stressade när de kommer tillbaka sitter de hemma och rättar. Även under loven rättade och planerade jag inför lektionerna. Därför kändes det som ett slag i ansiktet när jag av många föräldrar fick höra att det på något sätt jämnade ut sig eftersom lärare har så många lov.
DN skrev den 29 januari i år att lärare och rektorer drunknar i mejl från arga föräldrar. En del föräldrar är missnöjda med verksamheten i allmänhet och andra har synpunkter på lektionsupplägg och betyg. Att svara på mejl från föräldrarna kräver tid som i stället borde ägnas åt till exempel lektionsplaneringar av god kvalitet, bedömningar av arbeten samt uppföljningar av elevers kunskaper. Det är inte konstigt att lärarna blir sjuka är de inte hinner med sitt arbete. Det föräldrarna borde inse är att deras orimliga krav på lärarnas tillgänglighet drabbar deras barn när lärarna sjukskrivs och ersätts av obehöriga.
Alltför ofta får jag höra historier om föräldrar som spridit lögner om lärare via mejl i mass- utskick till andra föräldrar och om föräldrar som gaddar ihop sig mot läraren och efter påtryckningar fått vederbörande att sluta. Vilka signaler skickar skolledningen till barnen om missnöjda föräldrar har möjlighet att få lärare att sluta?
Enligt en undersökning som Novus har gjort på uppdrag av Lärarförbundet tror nära hälften av de yngre lärarna inte att de kommer att fortsätta jobba som lärare fram till pensionen och larmrapporter från SCB och Lärarförbundet visar att det kommer att saknas 55 000 lärare år 2020. För att lösa denna lärarbrist krävs att lärare uppmuntras till att stanna kvar i yrket samt att lärarstatusen höjs så pass att studenter lockas att söka sig till lärarprogrammen. Men vem vill arbeta som lärare när förutsättningarna för lärarna att göra ett bra arbete är så dåliga?
Jag är säker på att det fria skolvalet är en bidragande orsak till lärarnas ohållbara arbetssituation. På skolmarknaden har eleverna blivit kunder och lärarna expediter. För att inte förlora elever till andra skolor måste skolan upprätthålla ett gott rykte, vilket ställer orimliga krav på lärarnas engagemang och pressar skolledningarna att ge efter för föräldrarnas påtryckningar.
Ett första steg i utvecklingen mot en bättre skola är att skolledningarna vågar visa sitt stöd för lärarna och inte accepterar att de ständigt blir ifrågasatta och kränkta. Därmed kanske också föräldrarna vågar lita på att lärarna är professionella.
Evin Baksi
Utbildad lärare som studerar till special- pedagog
