Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Föräldrar, släpp mobilen – era barn mår dåligt

Siri Strand och Emma Westas Rödin är grundare av Pillerpodden. Foto: Magnus Aronson
Den psykiska ohälsan fortsätter att öka. Suicid är i dag den näst vanligaste dödsorsaken i åldrarna 15 till 29, skriver debattörerna. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Ingen tidigare föräldrageneration har varit så frånvarande, men ändå suttit precis bredvid.

Gemensamt bland många barn och unga som mår dåligt är  en känsla av ensamhet, skriver Siri Strand och Emma Westas Rödin, grundare av Pillerpodden.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | PSYKISK OHÄLSA Vi har precis avslutat vår föreläsning när 13-åriga Wilma kommer fram till oss. Tårarna rinner längs hennes kinder och när hon torkar bort dem ser vi att händerna darrar.

Wilma berättar att hon har mått dåligt under ett års tid. Det började med ångestattacker, men på senare tid har hon haft svårt att äta. Vi frågar om hon har berättat om sitt mående för någon vuxen, men hon skakar på huvudet.

 – Jag skulle berätta för pappa, men han var upptagen med sin mobil.

 Psykosomatiska symptom har fördubblats

Den psykiska ohälsan fortsätter att öka. Enligt Folkhälsomyndigheten är suicid i dag den näst vanligaste dödsorsaken i åldrarna 15 till 29 och andelen 13 till 15-åriga barn som rapporterar återkommande psykosomatiska symptom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet

 

LÄS MER: Idrottens machokultur leder till självmord 

 

Efter att ha jobbat med frågan under drygt fyra års tid har vi mött tiotusentals barn och unga. Vi tror att orsaken till den ökade psykiska ohälsan är komplex. Men den gemensamma faktorn vi ser i Wilmas generation är att barn och unga i dag bär på en känsla av ensamhet.

Ensamhet i sina känslor, beslut, tankar, val och möjligheter. Detta ofta till följd av ensamhet i soffan, runt köksbordet och framför tv:n.

Föräldrageneration är frånvarande

Ingen tidigare föräldrageneration har varit så frånvarande, men ändå suttit precis bredvid.

Samtal över generationsgränser, de som skapade förståelse för livets nyanser och gav unga ett större perspektiv på livet, är på väg ut. Kvar finns en generation som är så rädda för sin ångest att denna rädsla skapar en ångest i sig. En generation som väljer att prata med sina jämnåriga vänner, hellre än med sina föräldrar.

De börjar också må dåligt

I högstadieklasser möter vi kompisgäng som fungerar som egna vårdinstitutioner, där de själva försöker hjälpa varandra ur den psykiska ohälsan. Ofta blir ansvaret på vännerna så tungt att de också börjar må dåligt. Många har så lågt förtroende för vuxna att de frågar oss vilken psykolog som tjänar minst, då de är övertygade om att ju mer de tjänar desto mindre kommer de lyssna. 

De är övertygade om att vägen ut ur smärtan är döden.

Självmordstankar i lågstadiet

De flesta barn som är suicidala och som vi besöker på barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, är övertygade om att vägen ut ur smärtan är döden. Många av dem hade sina första självmordstankar under lågstadiet.

Det är alla vuxnas skyldighet att ta ansvar för att inget barn ska tro att vägen ut ur psykiskt lidande är att dö. Vi måste förebygga psykisk ohälsa på flera plan - och det är bråttom. Både psykiatri och elevhälsa måste stärkas, men vi har inte tid att begränsa arbetet till detta. Det största förebyggande arbetet måste ske hemma.

Bygga ungas förtroende

Det handlar dels om att bygga upp ungas förtroende för professionen. Även om vi själva läser om vårdköer så måste vi prata om att hjälp finns, för när barn slutar söka vård har vi stora problem. Den andra delen är att bygga förtroende i våra egna relationer. Vi måste prata med barn om psykisk ohälsa, även om de inte lider av det.

Det gör vi bäst genom att tidigt vara transparenta om våra egna känslor och erfarenheter av motgångar i livet. Vi måste prata om att de allra flesta känner att livet är jobbigt ibland, men att man inte är ensam i det, och att det blir bra igen. 

Ökar sannolikheten

Är vi öppna med det ökar vi sannolikheten för att det är till oss barnet vänder sig när det behövs.

De barn och unga vi möter efterfrågar vuxna som lyssnar, utan att nödvändigtvis direkt försöka hitta en lösning på deras problem. Vuxna som ser dem och vuxna som vågar sitta kvar när orden väl är sagda. 

Så lägg undan telefonen och börja prata.

Eller som Wilma sa:

– Jag önskar att pappa förstod att hur jag mår aldrig kommer gå att googla.

 

Av Siri Strand

Föreläsare, författare och grundare av Pillerpodden

Emma Westas Rödin 

Föreläsare, författare och grundare av Pillerpodden

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!