Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Folkhälsomyndighetens tre avgörande misstag

Anders Tegnell, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT
Johan Westerholm är chefredaktör och grundare av Ledarsidorna.se.
Foto: Wilmarsgard

Det finns goda skäl att kritisera Folkhälsomyndighetens inledande arbete för att bekämpa covid-19, som nu skördar allt fler dödsoffer i Sverige. 

FHM begick tre avgörande misstag som fått ödesdigra konsekvenser, skriver Johan Westerholm.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. FHM vidhöll under en lång tid att covid-19 endast förekom i Sverige som importerad smitta. Värlshälsoorganisationen, WHO, gjorde en annan bedömning och menade att från de första smittade i Sverige så var smittan lokal. Detta meddelade WHO den andra mars. Även om FHM samma dag lät förstå att risken för lokal smitta höjts så följde inte FHM de med WHO gemensamma definitionerna. Det är uppseendeväckande att FHM redan inledningsvis gjorde avsteg från WHO:s gemensamma definitioner då epidemiologi är en internationell forskningsdisciplin och att detta kräver gemensamma definitioner för att jämföra data.

FHM:s definition bygger dessutom på att ett virus egenskaper är kända, att viruset endast smittade via droppsmitta. Något som byggde på antaganden. I grunden inget som FHM ska lastas för, annat än att de inte har tillämpat försiktighetsprincipen.

Två kritiska veckors fördröjning

Att Sverige först två veckor efter att WHO konstaterat lokal smitta till slut vek sig medförde att rekommendationer försenades motsvarande tid. Att smittan funnits okontrollerbart i samhället under denna tid styrks av att skådespelaren Hulda Jóhannsdóttir, Dramaten, i början av mars insjuknade i covid-19 av okänd smittbärare. Under den tid FHM försäkrat allmänheten att ingen lokal smittspridning förekom.

Att göra avsteg från WHO:s gemensamma definitioner i avsaknad av kunskap om virusets egenskaper, och direkt felaktigt citera WHO:s rapporter, bör mana till självkritik.

Att använda sig av en definition av smittspridning som inte överensstämmer med det internationella samfundet utan att känna virusets egenskaper, är ett av de allvarligare misstagen som begåtts av myndigheten.

Barn som smittbärare

Det andra avgörande misstaget var när FHM refererade till en WHO-rapport och menade att barn inte drev smitta. Detta var en direkt felaktig återgivning av rapporten.

WHO menade att de inte kunnat identifiera något fall där barn drivit smitta men att de data som låg till grund för studien hade sådana brister att inga slutsatser kunde dras. Senare vetenskapligt prövade studier, i bland annat den ansedda tidskriften The Lancet, pekar på att barn är en länk i smittkedjorna samt att viruset kan överleva lång tid utanför kroppen i olika former.

Virusets egenskaper

Det tredje misstaget som FHM begått är kopplat virusets egenskaper. WHO var fullt medvetna om att stora osäkerheter förelåg om covid-19:s egenskaper och gick tidigt ut med en rekommendation för allmänna utrymmen. WHO menar att ledstänger i trapphus, knappsatser och dörrhandtag samt ytor i allmänna utrymmen skall rengöras flera gånger dagligen. Detta framgår i WHO:s rekommendation till skolor. WHO gav ut denna rekommendation tidigt för att vara på säkra sidan, då de inte kände virusets egenskaper. En rekommendation som inte på något sätt begränsar funktionalitet men en säkerhetsåtgärd som nu mer och mer sannolikt har visat sig vara adekvat.

Resultatet: Stort mänskligt lidande

Den kritik som framförts mot FHM baserat på olika statistiska underlag, bland annat av flera forskare på DN Debatt, skjuter över målet. Det finns större anledning att granska myndighetens tidiga arbete och analysprocesser.

Att i ett initialt kritiskt skede göra avsteg från WHO:s gemensamma definitioner i avsaknad av kunskap om virusets egenskaper, och direkt felaktigt citera WHO:s rapporter, bör mana till självkritik från Folkhälsomyndigheten.

Detta har försenat det svenska arbetet mot covid-19:s härjningar och förorsakat stort mänskligt lidande.


Av Johan Westerholm

Chefredaktör och grundare av Ledarsidorna.se

Tidigare ledamot av Karolinska institutets forskningsetiska prövningsnämnd