Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fler oförklarade hål i Estonia måste undersökas

Lars Ångström, före detta riksdagsledamot i försvarsutskottet.
Foto: AMIR NABIZADEH/TT / TT NYHETSBYRÅN

När man den kommande veckan dyker vid Estonias vrak räcker det inte med att undersöka det fyra meter stora hål som visades i en dokumentär förra året.

Det finns fler hål i Estonia som aldrig förklarats, skriver Lars Ångström, före detta riksdagsledamot i försvarsutskottet.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Den kommande veckan genomförs de första större undersökningarna av Estonia på 20 år. Parallellt med de bottenundersökningar som ska genomföras med avancerade instrument från Stockholms universitets fartyg Electra, så ska man också skicka ner en ROV-kamera. Därmed ges möjligheten att väldigt lätt få svar på några av de mest besvärande frågorna som fortfarande omgärdar Estoniakatastrofen efter 27 år.

Självklart kommer man undersöka det av journalisten Henrik Evertssons filmade fyra meter höga hålet i styrbords sida. Stort intresse riktas mot den svärtade stålbalk som står rätt ut ur hålet. Men det finns många fler hål i Estonia som aldrig förklarats och som nu också bör filmas ordentligt.

Under de 48 timmar som ROV-kameran ska användas bör man dels filma Estonias frontskott i fartygets för, som ligger mycket lättillgängligt. Där finns flera hål, det största två meter högt och en halv meter brett, i väggen in till fästanordningarna för bogvisirets lyftcylindrar. Också i väggen mellan tunneln in till bildäcket och utrymmet där lyftcylindrarna satt fästa finns hål. De har utåtvikta kronbladsliknande flikar. 

”Dykare filmande det två meter stora och en halv meter breda hålet i Estonias frontskott. Dentyska expertgruppen anser att det med sina utåtvikta flikar orsakats av en detonation. Denofficiella haveriutredningen varken kommenterade, analyserade eller förklarade skadan i sinrapport”, skriver Lars Ångström.

När den tyska expertgruppen lät en av världens främsta experter på undervattenssprängningar, Brian Braidwood, analysera bilderna var hans slutsats att dessa hål orsakats av detonationer. Ett bogvisir som av någon anledning lossnar kan heller aldrig skada fartyget inne på bildäcket på fel sida om ombordkörningsrampen. Den officiella haveriutredningen JAIC varken kommenterade, analyserade eller förklarade dessa skador.

Har hålen orsakats när Estonia fortfarande flöt kan de utgöra en del av förlisningsförloppet. Därför är det en självklarhet att ta reda på hur dessa skador uppkommit. Här kan Statens Haverikommission tillsammans med den estniska motsvarigheten enkelt skapa klarhet den närmsta veckan.

Alldeles framför frontskottet ligger fartygets bulb. Även den har omfattande skador i form av såväl hål som kraftigt intryckta plåtar. Inte heller dessa skador har kommenterats, analyserats eller förklarats av den officiella haveriutredningen JAIC. 

”Skadan i Estonias bulb är omfattande med både hål och intryckta plåtar. Om och på vilket sätt den kan ha påverkat sjunkförlopp har aldrig kommenterats, analyserats eller förklarats i den officiella haveriutredningen”, skriver Lars Ångström.

Det är mycket enkelt att med ROV-kameran i detalj filma hela bulben och området akteröver om skadan. Det är viktigt att skapa klarhet i hur den har åstadkommits och på vilket sätt den kan ha spelat roll under förlisningsförloppet.

Statens Haverikommission har nu givits möjligheten och resurserna att räta ut dessa frågetecken, vilket sjösäkerhetsvärlden välkomnar. För att föregripa det misstroende som finns mot den tidigare haveriutredningen bör allt filmmaterial redovisas och göras tillgängligt för allmänheten.


Av Lars Ångström

Fd Riksdagsledamot i Försvarsutskottet