Chef för Invandrarverket 1980-88. Foto: PrivatChef för Invandrarverket 1980-88. Foto: Privat
Chef för Invandrarverket 1980-88. Foto: Privat
Syriska flyktingar i ett flyktingläger i Libanon. Foto: Bilal HusseinSyriska flyktingar i ett flyktingläger i Libanon. Foto: Bilal Hussein
Syriska flyktingar i ett flyktingläger i Libanon.  Foto: Bilal Hussein

Fler flyktingläger måste byggas snarast

Publicerad

Om den fria rörligheten inom EU ska bevaras är det nödvändigt med en förstärkning av den yttre gränsen.

EU borde snarast även bygga fler läger i utsatta länder för asylsökande, skriver Thord Palmlund, tidigare chef för Invandrarverket.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Flyktingkrisen i Mellanöstern och Europa har förvärrats. Talet på flyktingar inom Syrien och utanför landets gränser har bland annat ökats av den brutala Assadregimens ryskstödda operationer i Aleppo-området. Det är främst tre saken som behöver ske för att situationen skall kunna bemästras:

  •   Att kriget i Syrien upphör.
  •  Att FN:s humanitära insatser i området får nödvändiga resurser och att Syriens grannländer får internationellt stöd så att de orkar med belastningen.
  •  Att EU förstärker sin yttre gräns och etablerar läger för asylsökanden, detta både för att hjälpa flyktingarna och för att stödja de utsatta länderna, främst Grekland och Italien.

Till de andra två åtgärderna – FN:s humanitära insatser och EU:s mottagande av flyktingarna – skulle man önska att Sverige gjorde sitt yttersta för att bidra. Vad kan vi göra?

Som vanligt ligger våra bidrag till dessa FN-program troligen på hygglig nivå. Men det är inte bra nog i detta läge. FN har presenterat väldiga behov för sina program i Syrien och för flyktingar i Syriens grannländer. Det behövs leveranser av livsmedel och medicin, uthärdliga förhållanden i flyktinglägren, jobb för vuxna, när det är möjligt, och skolor för barnen. 2015 var behoven nära tre miljarder dollar. FN fick in 1,25. Vad tänkte man på i den rika världen, inklusive Sverige?

 

Situationen ser ljusare ut för 2016 efter ett givarmöte i London den 4 februari. FN begärde 7,37 miljarder och fick utfästelser på 10 miljarder, varav en del avser senare år. Därtill kommer utfästelser från arabstater. Rimligen räcker de utlovade medlen för huvuddelen av behoven. Sverige nämns inte i den rapportering från Londonmötet som finns på nätet. Kan det vara så att överföringen av upp till 30 procent av biståndsanslaget till flyktingmottagandet i Sverige lämnat oss utan resurser för vad anslaget bland annat är avsett för, internationell katastrofhjälp?

FN-programmen kan ge stöd till miljoner. Våra bidrag skulle räcka till för oändligt många fler än som hjälps genom flyktingmottagandet i Sverige. Det är dessutom en fördel för de flesta flyktingarna att stanna nära hemlandet. När det blir fred kan de medverka till att bygga upp sitt land. Vem annars skall göra det?

 

Om FN-programmen är framgångsrika skulle de minska trycket på Europa och göra det lättare för de europeiska länderna att ge en fristad och stöd till integrering av dem som ges flyktingstatus. Kanske skulle det också göra det lättare för Sverige och andra europeiska länder att hålla stånd mot flykting- och invandrarfientligheten på yttersta högerkanten, som sprider sig till en växande del av befolkningen.

Vad bör Sverige verka för i EU?

Vi vet ännu inte vad EU tänker göra, behålla Schengen-överenskommelsen eller inte. Men om den fria rörligheten inom EU bevaras enligt Schengen är det nödvändigt med en förstärkning av den gemensamma yttre gränsen. En sådan åtgärd borde ske samtidigt som EU snarast bygger läger i utsatta länder för asylsökande, där de kan registreras och vistas inledningsvis. Asylbedömningen kunde ske där, kanske med hjälp av FN:s flyktingkommissarie. Personer som inte fyller kraven på asyl, skulle kunna avvisas från EU-området även direkt från lägren vid gränsen.

 

En sådan kombination av en förstärkt gräns med flyktingläger vid gränsen skulle kunna eliminera de tröstlösa vandringarna, utsattheten och smugglarnas utnyttjande av hjälplösa människor. Det skulle också lämna påtagligt stöd till de mest utsatta länderna, främst Grekland och Italien. Önskvärda bosättningsländerna som Sverige och Tyskland skulle slippa kaotiska strömmar av asylsökanden om man får till stånd ett organiserat mottagande på europeisk nivå. Kunde inte Sverige i EU förorda en sådan kombination av åtgärder och tillsammans med andra bidra med extra pengar om EU budgeten in räcker?

Om fred i Syrien blir verklighet och FN:s och EU:s åtgärder framgångsrika, kan vi hoppas att Sverige, möjligen inom en nära framtid, får möjlighet att gå över från krishantering till ett normalt flyktingmottagande på rimlig nivå.

 

Thord Palmlund

Chef för Invandrarverket 1980-88

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag