Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fler borde bunkra upp med mat och vatten

Andreas Karlsson. Foto: Privat.
En del av Andreas förberedelser hemma. Foto: Privat.
Vattnet räcker i cirka tre månader för hela Andreas familj på tre personer. Foto: Privat.
Även maten, bestående av bland annat konserver, beräknas räcka i tre månader för Andreas familj. Foto: Privat.
Foto: Privat.
Foto: Privat.
Foto: Privat.
1 / 7

Det är många som vidtar förberedande åtgärder genom försäkringar, larm och sparande.

Ändå är det förvånansvärt få som tänker på de mest basala behoven – som rent vatten och mat, skriver Andreas Karlsson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Prepping kommer från engelskans "prepared". En prepper är således en människa som är eller försöker vara förberedd. Jag är en prepper, och många med mig.

I USA räknar man med att ungefär 1 procent av befolkningen är perppers och det finns ingen anledning att tro att siffran är mycket lägre i Sverige.

Det kan vara svårt att uppskatta eftersom det inte finns någon förening eller klubb för oss. Men många är preppers utan att kalla sig för det eller ens veta om det.

Enligt Myndigheten för Samhyllsskydd och Beredskap (MSB) tror 31 procent av befolkningen att det finns en otillräcklig beredskap i Sverige för att klara en dricksvattenbrist. 40 procent tror det samma vid en livsmedelsbrist och 51 procent tror att det finns en otillräcklig beredskap i Sverige för att hantera långvariga elavbrott.

Om nu så många människor tror att beredskapen år otillräcklig från statens sida bör man också rimligtvis dra slutsatsen att det faller på oss individuellt att se till att ha denna beredskap.

 

Egentligen bör en god grundberedskap i hemmet för en oförutsedd händelse eller kris vara en självklarhet. Vi vidtar förberedande åtgärder på många sätt genom försäkringar, larm, brandvarnare, a-kassa, sparande, plåster i badrumsskåpet och allt vad det kan vara. Ändå är det förvånansvärt få som tänker på de mest basala behoven; skydd och värme, rent vatten, mat och kommunikation.

MSB rekommenderar att i ett första steg ha förråd för 72 timmar. Där finns också en checklista över vad de rekommenderar att ha i ett nödförråd. Detta är en mycket god början, men som prepper skulle jag säga att detta är för lite, vilket också MSB själva påpekar.

Som tur är kostar det inte särskilt mycket pengar att bygga upp ett nödfårråd hemma för en vecka och det är inte heller svårt. Börja med att fundera på vilka konsekvenser ett elavbrott får för dig i din vardag. Gå igenom en hel dag utan ström i fantasin. När du gjort det kommer du lätt att kunna åtgärda de mest uppenbara problemen som kan uppstå.

 

Något som lätt glöms bort vid ett längre elavbrott är kommunikation. Dagens mobiltelefoner har en batteritid på i bästa fall två dygn. Än värre är att mobiltelefonmasterna med basstationer har reservkraft för upp till fem timmar. Sedan kan du varken ringa, skicka sms eller surfa med din mobiltelefon. Har du och din familj en plan för hur ni ska agera om ni inte kan kommunicera med varandra?

Sedan är det av största vikt att kunna ta del av samhällsviktig information vid en krissituation. Detta skall göras genom att lyssna på Sveriges Radio P4. Har du en batteridriven radio? Har du batterier som fungerar? Vet du vilken frekvens P4 är i ditt län?

Preppers gör allt ovan och mycket mer för att ha så goda förutsättningar som möjligt att klara en krissituation.

Inte för att vi tror eller hoppas att något sådant ska ske, utan för att vi är medvetna om de sårbarheter och risker som finns i det moderna samhället. Ju fler som har egna förråd och klarar sig själva vid en kris, ju mer resurser kan samhället avsätta för att hjälpa de som är svagast och av störst behov av hjälp vid en kris.

Preppers gör det för att vi vet att det är bättre att vara ett år för tidigt ute än en minut för sent.

 

Andreas Karlsson

Driver bloggen Urvaken

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!