Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

FHM:s rapport håller inte för vetenskaplig granskning

Flera bärande delar av rapporten som skolrekommendationerna vilar på saknar vetenskapligt stöd, menar debattörerna.
Johanna Höög, docent i cellbiologi vid Göteborgs universitet.

Den centrala rapporten ”Covid-19 hos barn och unga” har allvarliga brister. Flera huvudslutsatser saknar vetenskapligt stöd. 

Rekommendationer om skolorna och förskolorna måste baseras på tillförlitligare underlag, skriver docenterna Johanna Höög och Per Adman.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. ”Covid-19 hos barn och unga: En kunskapssammanställning” är det viktigaste offentliga underlaget till myndighetens skol- och förskole-rekommendationer. En uppdaterad version utkom 12 november. 

Vi har granskat underlaget för fem av dess huvudslutsatser. 

1) Skolan som riskmiljö

I rapporten sägs att ”Analyser av majoriteten av tillgängliga data från familjekluster visar att barn främst smittades av vuxna i hemmiljö och inte av andra barn som tagit med sig smittan utifrån eller från skolan”. De vetenskapliga undersökningar som här refereras studerar dock inte smittspridning i skolor.

 Två av studierna genomfördes när skolorna var stängda, på grund av lov eller lockdown. En tredje nämner ett enda smittat franskt barn, som tillbringade den mest smittsamma fasen i Alperna. Även i den sista studien ingår endast ett smittat barn, en 13-månaders bebis, som isolerats med familjen och bara kunde fått viruset från dem. Undersökningarna säger alltså ingenting om riskerna i skolan.

2) Barn och ungas smittsamhet 

FHM hävdar att ”majoriteten av studier publicerade i augusti, september och oktober tyder dock på att barn inte sprider viruset i någon hög utsträckning.” Här intill listar vi sex vetenskapligt granskade undersökningar, publicerade just mellan augusti och oktober. Samtliga pekar på betydande spridningsrisk bland barn. Fem saknas i FHM:s rapport. 

Stödet för FHM:s påstående är dessutom tveksamt bland studierna de faktiskt refererar. Det gäller dels en metastudie, där forskarna själva påpekar att deras data inte räcker till för att säga något om barns smittsamhet, dels ytterligare tre studier. Två av dessa rör sambandet mellan smittsamhet och hur sjuk man är, och är alltså av mer indirekt betydelse. Den tredje är en översiktsartikel från juni som också den efterlyser mer forskning om barns smittsamhet, då existerande data var otillräckliga.    

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson.
Foto: JONAS EKSTRÖMER/TT

Myndigheten hänvisar också till den hittills största smittspårningsstudien. Den baseras på testning av över en halv miljon människor och är enligt oss den hittills bästa undersökningen av barns smittsamhet. Enligt studien är risken för smittöverföring uppenbar bland barn och unga. FHM tycks dock mena att studien är irrelevant för svensk del, då den rör Indien som inte är ett höginkomstland.

3) Lärarnas utsatthet

Utifrån egna analyser konstaterar myndigheten att lärare inte är mer exponerade än andra yrkesgrupper. Resultaten sammanfattar den utförligare rapporten ”Förekomst av covid-19 i olika yrkesgrupper inom skolan”, som kritiserats för att underskatta högstadie- och gymnasielärares risker

Samma data analyseras betydligt mer tillförlitligt i en annan studie, som nu genomgår granskning. Där konstateras att högstadielärare var det sjunde mest utsatta av över 120 yrken, med dubbelt så stor smittrisk som ett genomsnittligt arbete (hälso- och sjukvårdsyrken, och klassrumsundervisande gymnasielärare, ingick inte).

Sex studier som visar att barn smittar (*=saknas i FHMs rapport):

Augusti

Studie av sommarkollo i USA: 260 av 590 barn smittades.*

Studie av 58 smittade familjer: Yngre barn (0-12 år) smittade sina familjer mer än äldre barn. Barn smittade sina familjemedlemmar lika ofta som vuxna.*

September

Studie av amerikanska förskolor: två av tre infekterade småbarn utan symptom förde vidare sjukdomen. Tolv förskolebarn smittade tolv familjemedlemmar. 

Oktober

Studie av restriktioner i 131 länder: skolöppning ökade smittspridningen med 24%, näst störst påverkan på R-värdet jämfört med andra restriktioner. *

Studie av corona-positiva i Sydkorea: 5700 smittade och deras nästan 60 000 kontakter undersöktes. Barn (0-9 år) smittade ca 5% av sina kontakter, äldre barn drygt 18% och vuxna 7-18% (beroende på åldersgrupp).*

Studie av polsk förskola: en förskollärare smittade åtta barn. Dessa förde smittan vidare till tolv familjemedlemmar. *

4) Andelen smittade svenska barn

Här redovisar myndigheten egna analyser. Andelen bekräftade fall konstateras vara betydligt lägre bland barn och unga än bland vuxna. Som myndigheten själv påpekar har dock barn provtagits betydligt mer sällan. Mörkertalet är stort, också för att barn ofta är symptomfria. Information saknas om andelen provtagna i olika åldersgrupper. Resultaten säger därför just inget om hur vanlig smittan är hos barn jämfört med vuxna. 

5) Antalet skolutbrott

Knappt femtio utbrott redovisas totalt för förskolor, grundskolor och gymnasier, under oktobermånad. Regionernas inrapportering är dock ofullständig, som myndigheten också konstaterar. Utifrån resultaten går det därför inte att veta hur vanliga utbrotten är. 

I dag är dock kunskapsläget betydligt samstämmigare än vad som framgår av FHM:s rapport: Barn är smittsamma och kan sprida viruset

FHM redovisar fyra studier, som tas som intäkt för att utbrott i skolor och förskolor är begränsade. Enligt vår läsning visar tre av dem att covid-19 faktiskt sprids i skolor, även vid låg samhällssmitta. En irländsk studie visar att skolsmitta inte skett, men den baseras på endast sex infekterade personer (tre barn). Covid-19 sprids främst av vissa personer, s k superspreaders. Att de sex personerna i studien inte smittade vidare säger därför inte mycket om risken för skolutbrott.

Lärare mer utsatta än många andra 

Att avgöra barns roll i spridningen av covid-19 tidigt i pandemin var svårt då det inte var känt hur stor andel av barnen som var infekterade utan symptom. Dessutom var underlaget tunt, eftersom nästan alla länder stängde sina skolor. Man kan tycka att försiktighetsprincipen skulle gälla under sådana omständigheter.

I dag är dock kunskapsläget betydligt samstämmigare än vad som framgår av FHM:s rapport: Barn är smittsamma och kan sprida viruset; smittspridning sker i skolor; och lärare, åtminstone på högstadie- och antagligen även gymnasienivå, tycks vara mer utsatta än genomsnittliga yrken. 


Av Johanna Höög

Docent i cellbiologi vid Göteborgs universitet

Per Adman

Docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet