DEBATT. ”5000 är en förskräckligt hög siffra jag tror ingen kunde drömma om att vi skulle nå”. Så sa Folkhälsomyndigheten, FHM, den 18/6. Men det var inte sant, och det visste man. Redan den 3 april sa statsministern ”Vi kommer att få räkna de döda i tusental”. Den 29/4 höll FHM med om att ”… mellan 8 000 och 20 000 svenskar kan komma att dö av coronaviruset är inte helt orimligt”.
5 400 döda, 70 000 uppskjutna operationer och förtroendet för Sverige har nått ett lågvattenmärke. FHM har styrt coronastrategin och statsministern har bara följt efter. Man säger hela tiden att det går bra och att ”vi i grunden gör rätt saker”. Det gör så klart att vi inte tar uppmaningar om att undgå smittspridning på allvar.
”Redan 2009 såg vi att beredskapslagerna inte var tillräckliga – och det har inte blivit bättre sen dess” sa FHM på en presskonferens i början av epidemin. Beredskapen borde vara en huvuduppgift för FHM, och ledningen borde ha avgått, långt innan corona.
Varför inte ”trycka ner kurvan” mer?
FHM har två beskrivningar av sin strategi. Den ena är att ”hålla ner kurvan” så att sjukvård och intensivvårdsplatser precis räcker till. Men varför inte hålla ner kurvan ännu mer om det räddar liv? Eller, om vi haft dubbel sjukhuskapacitet hade då den bästa strategin varit en som lett till 10 000 döda? Den andra är ”vi ska skydda de äldre”. I artikeln ”När cynismen görs till verklighetsbeskrivning” i SvD förklaras varför det är en omöjlig strategi och att man måste hålla nere smittan hos alla, inte bara hos de äldre.
Det är otänkbart att FHM:s ledning kommer ändra sig – man är för upptagen med att försvara sig
Den 10 mars kunde FHM konstatera att det förelåg mycket stor risk för samhällsspridning och uppmanade personer med symptom att avstå sociala kontakter. Men rekommendationen om distansering för alla kom inte förrän den 1 april. Förbudet för folksamlingar på mer än 50 personer infördes först den 29 mars. Jämfört med våra grannar förlorade vi flera kritiska veckor.
Parodiskt
Till DN säger generaldirektör Johan Carlson att ”Själland har väldigt många fall och Skåne har väldigt få.” Men, antalet dödsfall per invånare är ungefär samma i Skåne och i Själland, och Skåne har fler inlagda och intensivvårdade än hela Danmark. När han sedan trycker på att det inte nödvändigtvis handlar om att de svenska åtgärderna varit mera framgångsrika än de danska blir det alldeles parodiskt.
Intervjun slutar med att generaldirektören säger ”Och det hade givetvis varit lätt att göra som 'alla andra', då får vi i alla fall ingen kritik.” Här har han har rätt. Om Sverige gjort som alla andra hade det räddat många tusen liv.
Missledande om munskydd
FHM:s hemsida säger ”Munskydd behövs inte i vanliga situationer ute i samhället, då är det bättre att hålla avstånd till andra människor och att vara noga med att tvätta händerna.” Detta är missledande. Munskydd ska inte ersätta avstånd och handhygien; de ska naturligtvis vara ett komplement. Man har också lyckats stoppa smittspårningsappar, trots att det nu finns säker och billig teknologi.
Det är otänkbart att FHM:s ledning kommer ändra sig – man är för upptagen med att försvara sig. Det är så gott som omöjligt att avskeda en generaldirektör, så vi måste hitta andra vägar för att hindra att dödstalen i Sverige fortsätter att vara bland de högsta i världen. Till exempel kunde ansvaret för rekommendationer till allmänheten flyttas till Socialstyrelsen eller MSB.
Vi har alla ett ansvar
En positiv utveckling är att partierna utanför regeringen börjat driva på för att minska smittan. En annan är journalisterna. Ibland händer det numera att de frågar vidare även om FHM säger att det är ”jättekomplext” eller ”inte jätteviktigt.”
Varje förlorad dag betyder onödiga dödsfall och invalidiseringar, och förlust av tillit i utlandet och hos oss alla. Politiker från samtliga partier, journalister, anställda i myndigheterna – alla måste vi ta vårt ansvar.
Av Holger Rootzén
Professor i matematisk statistik vid Chalmers och Göteborgs universitet, forskar om extrema risker
