Femenaktivisten stryks från riksdaglista

Barbröstad protest. Miljöpartiet har nu beslutat att Jenny Wenhammar, som gjorde en barbröstad aktion under Reinfeldts tal i Almedalen inte längre står kvar på riksdagslistan.
Foto: Lisa Mattisson Exp

Det är inte förenligt med att vara förtroendevald för Miljöpartiet och samtidigt som aktivist störa andra partiers företrädare när de håller sina anföranden, skriver Anders Wallner, Helene Öberg och Petter Forkstam.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Samma dag som det stod klart att en miljöpartistisk kandidat deltog i den uppmärksammade aktionen för Ojnareskogen under Fredrik Reinfeldts tal i Almedalen tog vi från partiet avstånd från den. Vi gjorde klart att den typen av agerande är oförenligt med att vara kandidat för partiet.

Hur detta budskap kan uppfattas som "otydligt" av Hans Wallmark (M) (Expressen 11/7) övergår vårt förstånd, särskilt eftersom vi hållit Moderaternas ledning informerad under processen. Miljöpartiet delar Jenny Wenhammars uppfattning att civil olydnad och aktivism har sin plats i demokratin. I allra högsta grad är det så i Miljöpartiet, som i Sverige och i många andra länder bildats ur alternativrörelser.

Vi rymmer på ett självklart sätt allt från hbtq-aktivister, feminister, miljökämpar och fredsaktivister. Vi engagerar oss i politiken för att vi vill förändra världen. Många av oss är samtidigt engagerade i civilsamhällets organisationer eller inom kulturen för att opinionsbilda.

Det är genom historien aktivister som utmanat för- legade lagar och regler om allt från vem som ska ha rösträtt, vem som ska få sitta på vilken plats i bussen till Socialstyrelsens tidigare diagnosticering av homosexua-litet.

Civil olydnad och aktivism har varit - och är - en viktig del av kampen för demokrati. Rörelsen för Ojnareskogen är ett gott exempel på hur politiker och aktivister samarbetat för att försöka påkalla andra beslutsfattares uppmärksamhet och ändra politiska beslut. Det finns flera exempel på MP-politiker som också varit aktivister och genom aktioner och protester engagerat sig för att skydda det känsliga natur- området.

En av dessa stod på Almedalsscenen under Miljöpartiets dag för att berätta om hur han som aktivist känt sig välkommen att också engagera sig i partiet. Så ska det vara - det behövs aktivister i politiken och politiker bland aktivister. Det ska inte råda några tvivel om att Miljöpartiet är ett parti öppet för alla slags människor, aktivister eller ej.

Men aktivism måste handla om att stötta demokratin, inte om att störa den. Det ska inte råda några tvivel om att man som miljöpartist och aktivist inte har något som helst stöd från partiet för att störa partiets meningsmotståndare när de talar. Detta oavsett om aktivisten i fråga har kläder på överkroppen eller ej.

Vi har fört dialog med Jenny Wen- hammar för att försöka försäkra oss om att hon förstår de principer som partiet följer i den här frågan.

Alltså att det inte är förenligt med att vara förtroendevald för Miljöpartiet - eller att vara kandidat till ett sådant uppdrag - och samtidigt som aktivist störa andra partiers företrädare när de håller sina anföranden, vare sig på torgmöten eller i kammaren.

Hon har gett uttryck för en stor tveksamhet till att kompromissa med sin aktivism och kan inte lova att hon inte skulle upprepa liknande aktioner i framtiden - inklusive i sin roll som förtroendevald i riksdagen.

Jenny har alltså i det valet satt sin aktivism före sin roll som politiker och lagstiftare. Vi har respekt för det beslutet, men det betyder också att hon inte längre är kandidat till riksdagen i valet 2014. Miljöpartiet de gröna i Skåne har fattat beslutet att hennes namn inte längre står kvar på riksdagslistan för Skåne västra, helt i enlighet med riksorganisationens policy och uppfattning.


Anders Wallner (MP), partisekreterare

Helene Öberg (MP), sammankallande partistyrelsen

Petter Forkstam (MP), regionordförande Skåne