Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Fem goda råd för att rädda Sverigebilden

Statsministern och socialministern håller presskonferens om coronaläget.Foto: ANDERS WIKLUND/TT
Markus Balázs Göransson är fil dr i internationell politik.

Nu påminner Sveriges anseende mest om narcissistens vid släktmiddagen. Få vill ha med oss att göra. Många undviker oss som om vi vore pestsmittade.

Här kommer därför fem icke-bindande rekommendationer för hur regeringen och Folkhälsomyndigheten kan hantera kritiken mot coronalinjen, skriver Markus Balázs Göransson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Sveriges internationella anseende har fallit snabbt och hårt under Coronakrisen – som en sten i ett gruvschakt eller kanske snarare som mytgestalten Ikaros i solen. Inte ens utrikesministerns fingerfärdiga framträdanden i utländsk tv har hjälpt. I dag är Sveriges rykte sämre än på länge.

Det är lyckligtvis inte absolut sämst någonsin, som Stefan Löfven skulle ha sagt. Läget var ännu dystrare när vi bytte järnmalm mot reichsmark och lät tyska trupper ta tåget genom Norrbotten.

Har kallats ”dödlig galenskap”

Men det är ändå inte bra att The New York Times nyligen beskrivit oss som ett parialand. 

Eller att brittiska The Guardian kallat vår coronahantering för ”dödlig galenskap”.

Eller att franska Le Monde sagt att vi har rykte om oss att offra våra äldre.

Eller att nobelpristagaren Paul Krugman twittrade att Sveriges ”flockimmunitetsstrategi” inte renderat annat än ”en massa döda svenskar”.

Detta är annat än att förknippas med bullfik och Bullerbyn.

Det har gått fort utför på ett halvår

För sex månader sedan var allt annorlunda. Det var innan tjänstemän utan doktorsgrad i epidemiologi hade förkunnat att handtvätt och armvecksnysningar var mäktiga vapen mot ett oberäkneligt virus. Då betraktades Sverige fortfarande som ett föredöme på vissa håll. Ett slags solidaritetens och jämlikhetens Eden, där äldre kunde röra sig fritt på gatorna och fick syrgas vid behov.

Det blir svårt att rädda Sverigebilden. Ja, det blir till och med svårt för vår resolute regeringschef och hans talföra toppdiplomat.

Nu påminner vårt anseende mest om narcissistens vid släktmiddagen. Få vill ha med oss att göra. Många undviker oss som om vi vore, ja, pestsmittade. Trots att vi framhåller vår förträfflighet möts vi av kalla händer, förfärade miner och kanske lite skadeglatt skratt när vi inte hör på.

Det bästa sällskapet har plötsligt blivit släktens högerpopulister. Vi får sitta med dem i den avskilda soffgruppen medan vi läser hyllningar till oss i The Daily Mail.

Hela världen borde lyssnat på Tegnell

Man önskar att folk utomlands hade gjort som vi ansvarstagande svenskar och rattat in SVT på vardagar klockan 14. Då hade de fått sig lite svensk myndighetskompetens till livs och lärt sig att Sveriges coronaelände beror på brister i äldreomsorgen, inte på ett passivt myndighetsagerande som ledde till en exceptionellt hög smittspridning.

Nu valde de i stället att hämta sin information från utländska medier där det ställs granskande frågor och tillämpas källkritik.

Under sådana omständigheter blir det svårt att rädda Sverigebilden. Ja, det blir till och med svårt för vår resolute regeringschef och hans talföra toppdiplomat. Väldigt många Deutsche Welle-intervjuer skulle krävas för att utplåna minnet av nästan 6 000 döda.

Men vi måste kämpa på, för det är trots allt Sveriges självbild som står på spel. Om ingenting görs kan vi i värsta fall tvingas medge att vi har saker att lära av andra.

Fem råd för att rädda Sverigebilden

Här kommer därför fem icke-bindande rekommendationer för hur regeringen och Folkhälsomyndigheten kan hantera kritiken mot coronalinjen. Rekommendationerna kommer inte att räcka för att trycka ned kritiken helt. Detta skulle kräva större åtgärder.

Men de plattar förhoppningsvis till den tillräckligt mycket för att ansvariga ministrar och tjänstemän ska kunna fortsätta arbeta.

1. Fortsätt att kritisera åtgärder som har minimerat smittan i andra länder. Om smittan i Sverige stiger kraftigt under hösten, skyll på slumpen.

2. Meddela omvärlden att det är den som har blivit galen. Säg (obs, utan ironi) att endast den svenska framgångssagan vilar på vetenskaplig grund.

3. Vägra oböjligt att byta strategi trots dramatiskt ökade kunskaper om hur Sars-CoV-2 beter sig och de allvarliga komplikationer det orsakar i många fall.

4. Undvik i framtiden att jobbmejla om att man kan skynda på flockimmuniteten genom att låta viruset löpa genom barnakroppar på skolor. Det blir inte bra om mejlen begärs ut innan de hunnit raderas.

5. Om allt annat misslyckas så skyll på äldreboendena, gärna på deras utrikesfödda personal.

 

Av Markus Balázs Göransson

Fil. Dr. i internationell politik