Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Fattar ni att ett fängelse är mer än en byggnad?

Christer Renlid. Foto: Joakim Berndes
Kumlafängelset. Foto: RICHARD STRÖM /EXPRESSEN

Politikerna försöker att komma tillrätta med utanförskap och segregation genom att straffa bort problemen.

Straff i frihet kan fungera bättre för att motverka återfall i brott, skriver Christer Renlid från Kris tidskrift Vägen Ut.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | BROTT. Enligt Kriminalvården är trycket på svenska häkten och anstalter hög. Antalet intagna har ökat för första gången på flera år. Nu planerar Kriminalvården att bygga fler fängelser. 

Politikernas straffskärpningshysteri och nykriminaliseringar kommer bli en dyrbar historia för staten. Om inflödet till anstalter, häkten och frivården ökar tvingas Kriminalvården bygga fler institutioner. Den så kallade straffrabatten för unga är också på väg bort och reglerna för villkorlig frigivning på väg att ändras. Svensk kriminalpolitik är på väg bli rekorddyr och då är inte kostnader för utslussning och eftervård inräknade. Det finns personer som begår fruktansvärda brott, mord, våldtäkter och andra hemskheter och fängelse med långa strafftider är en självklarhet. 

Men det pågår ett populistiskt spel i den kriminalpolitiska debatten som stundtals är verklighetsfrånvänd. Den bygger inte på långsiktighet och effektivitet, utan handlar om retorik. Politiker som inte skriker på längre fängelsestraff kommer förlora valet i höst.  Hur ser verkligheten ut bakom den hårda retoriken? Statistiken står inte i proportion till åtgärderna.

Nedåtgående trend

Brottsstatistiken för år 2017, som publicerades av BRÅ i slutet på mars, verkar inte ge något stöd åt den tesen. Snarare är det precis tvärtom. Visserligen ökade det faktiska antalet anmälda brott jämfört med 2016 helt marginellt, med 4 710 stycken till sammanlagt 1,5 miljoner, men om man tittar på den mer relevanta siffran över antal anmälda brott per invånare, det vill säga med hänsyn till den ökande befolkningsmängden, minskade antalet brott. 2017 anmäldes 15 062 brott per 100 000 invånare jämfört med 15 219 året innan.

Siffrorna varierar från år till år. Men i sin rapport för Brå även ett resonemang om det dödliga våldet över längre tid. Myndigheten har sedan längre tid tillbaka genomfört studier i ämnet. Studierna visar en nedåtgående trend. Under 1990-talet rörde det sig i genomsnitt om 100 mord om året. Under 2000-talet i genomsnitt 91 mord per år.

Vi kan konstatera med stöd av Brå-rapporten att en ny kategori av mord, som inte var lika vanlig tidigare, det vill säga de gängrelaterade morden har i stor utsträckning ersatt de traditionella fyllemorden. Det finns klara belägg för en långsiktig trend som växer fram med gängrelaterat våld. Det dödliga våldet i dessa kretsar ökar och får dessutom avsevärt mer uppmärksamhet av medier, vilket också kan bidra till att bilden av dödandet ökar lavinartat, totalt sett. 

Kortare än sex månader

Våra politiska företrädare försöker komma tillrätta med utanförskap och segration genom straffa bort problemen. Ett fängelse är inte bara en byggnad. Det måste finnas ett innehåll som förebygger framtida återfall i brott. Vore det inte bättre bygga ut förstärka frivården i stället? Skapa förutsättningar för frivårdspåföljder i större utsträckning än i dag? 

Nära 70 procent av alla fängelsestraff är kortare än sex månader. Att på så kort tid förmå en människa att lämna missbruk och kriminalitet är svårt. Alternativ till korta fängelsestraff finns, men utnyttjas inte tillräckligt. Straff i frihet kan ge bättre resultat och motverka återfall i brott. Därför är det olyckligt att den kriminalpolitiska debatten så ofta enbart handlar om att göra långa straff längre. Vi behöver prata mer om de korta fängelsestraffen och de alternativa påföljder som verkställs i frihet, under frivårdens ansvar.

Nilsson och Wadeskog

Förebyggande insatser för 20 ungdomar i riskzonen kostar samhället 2 miljoner kronor. Om de förebyggande åtgärderna uteblir kan prislappen bli 250 miljoner om personerna hamnar i utanförskap. Exemplet är hämtat från en svensk rapport, utgiven av Skandia, där två nationalekonomer försökt räkna på vad utanförskap och kriminalitet kostar för ett samhälle. Nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog och har skrivit rapporten "Det är bättre att stämma i bäcken än i ån", som getts ut av försäkringsbolaget Skandias stiftelse Idéer för livet. I rapporten presenterar de en kalkyl över vad ett utanförskap kostar. Men politiker som vill vinna enkla poäng undviker gärna att tala om sociala insatser och förebyggande arbete. Känslor och populism får alltför ofta gå före vetenskap och logiskt tänkande. 

Det vore därför klädsamt med en saklig kriminalpolitisk debatt som inte handlar om verklighetsfrånvänd sifferbingo och systemkollaps. 

 

Av Christer Renlid

Medarbetare på Kris (Kriminellas revansch i samhället) tidskrift Vägen Ut  

 

LÄS MER - Polisen Emil Schyberg: Hur grov ska våldtäkten vara för ett vettigt straff?

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!