Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Innebär gymnasielagen egentligen en amnesti?

Lade regeringen, under falska förespeglingar, ett förslag som mer liknade en amnesti på riksdagens bord? undrar debattörerna.
Foto: CHRISTINE OLSSON/TT
Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Hans Eklind, migrationspolitisk talesperson för Kristdemokraterna.
Foto: RIKSDAGEN

De farhågor vi hade när gymnasielagen tvingades igenom har nu, med råge, blivit verklighet. Ansvaret för haveriet ligger på regeringen och Centerpartiet.

Nu är det er skyldighet att svara på de många frågor som väckts, skriver Maria Malmer Stenergard (M) och Hans Eklind (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Många har varit starkt kritiska till gymnasielagen. Flera av remissinstanserna pekade på en bristfällig beredning och svårtolkade bestämmelser. Den allvarligaste kritiken kom från Lagrådet som konstaterade att ”gränsen har nåtts för hur lagstiftning får tas fram”.

Trots detta forcerades lagen genom riksdagen av regeringen och Rasmus Ling, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, har i efterhand erkänt att gymnasielagen var en kompromiss mellan de båda regeringspartierna, som till varje pris skulle drivas igenom trots de väl kända problemen (SvD 1/11).

Säljer sex för försörjning

Det är en kompromiss som har fått allvarliga konsekvenser för de unga vuxna som omfattas av lagen, men också för kommunerna.

Socialstyrelsen har i en lägesbild maj 2019 lyft fram att den psykiska ohälsan bland de unga vuxna är utbredd. Osäkra boendeförhållanden och försörjning har lett till att en del känt sig tvingade att exempelvis sälja sex eller droger för sin försörjning. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) vittnar om en lagstiftning som har kortslutit sig själv.

Kritiken möts dock av döva öron på Justitiedepartementet. Migrationsminister Morgan Johansson har svarat att ”lagen gäller och någon översyn är inte aktuell”.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).
Foto: BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

Frågorna regeringen måste svara på

En rad avgörande frågor är fortfarande obesvarade:

1. Vilka krav ställs för förlängning av uppehållstillstånd? Under den närmaste tiden ska en rad ärenden omprövas. Det är dock fortfarande oklart vilka utbildningar som godtas och det är inte heller klarlagt hur kravet på ”aktivt deltagande” ska bedömas. Risken är stor att bedömningen lämpas över på lärarna.

2. Innebär gymnasielagen i realiteten en amnesti? Normalt får någon som varit bosatt i Sverige i fem år permanent uppehållstillstånd som så kallat ”varaktigt bosatt”. När Migrationsverket besökte Socialförsäkringsutskottet kunde de inte besvara våra frågor om denna bestämmelse ska tillämpas på dem som omfattas av gymnasielagen. Normalt undantas nämligen de som har uppehållstillstånd för studier. Om bestämmelsen om varaktigt bosatt gäller för den här gruppen framstår det snarare som att regeringen, under falska förespeglingar, har lagt ett förslag som mer liknar en amnesti på riksdagens bord.

SKR menar att rättsläget är oklart; det är inte säkert att Socialtjänstlagen gäller denna grupp

3. Undantas eleverna från kravet på styrkt identitet för medborgarskap? För att få svenskt medborgarskap krävs det att man har styrkt sin identitet. Undantag från detta krav finns för dem som i åtta år bott i Sverige och som har en trovärdig identitet. Har man använt sig av samma identitet under minst åtta år anses man ha en trovärdig identitet. En del av de som har fått uppehållstillstånd enligt gymnasielagen har inte kunnat styrka eller göra sin identitet sannolik. Det vore anmärkningsvärt om en person som inte har gjort sin identitet åtminstone sannolik i asylprocessen sedan kan anses ha en trovärdig identitet vid en ansökan om medborgarskap.

4. Har kommunerna eller staten ansvar? Migrationsverket har genom ett nytt rättsligt ställningstagande bedömt att myndigheten inte längre ska ordna bostad eller utge dagersättning för den här gruppen. I februari skrivs därmed 750 ensamkommande ut från olika boenden. Om de inte på egen hand kan ordna boende hänvisar Migrationsverket dem till kommunerna. Men SKR menar att rättsläget är oklart; det är inte säkert att Socialtjänstlagen gäller denna grupp. ”Här borde lagstiftaren ta sitt ansvar och peka på vad som faktiskt ska gälla.”, säger SKR.

Goda grunder för M och KD:s nej

Vi håller med SKR. Ansvaret för gymnasielagens haveri ligger på regeringspartierna och Centerpartiet som drev igenom lagen, trots undermålig beredning och uppenbara brister. Moderaterna och Kristdemokraterna röstade på goda grunder nej till gymnasielagen. De farhågor vi hade när lagen tvingades igenom har nu, med råge, blivit verklighet. Det är dags för regeringen att räta ut en rad frågetecken.


Av Maria Malmer Stenergard (M)

Migrationspolitisk talesperson

Hans Eklind (KD)

Migrationspolitisk talesperson