DEBATT. Fattiga kan förbättra sin situation genom att sälja sina barn som delikatesser till rika människor. Det här skrev Jonathan Swift 1729 i artikeln ”Ett anspråkslöst förslag”. Då var medellivslängden i Europa drygt 30 år, varje kvinna födde i snitt sex barn och hälften dog innan de hann fylla fem år.
Svälten och fattigdomen var fruktansvärd. Men ändå var givetvis Swifts artikel satirisk. Vissa missade detta och kritiserade Swift för sitt inhumana förslag, medan de flesta inte läste artikeln alls eftersom ungefär 90 procent av världens befolkning då var analfabeter.
290 år senare har vår värld förbättrats bortom Swifts vildaste fantasier. Varje kvinna föder nu i snitt 1,59 barn och mindre än en halv procent dör innan de fyllt fem. Medellivslängden har ökat till drygt 80 år i Europa. Det som också ser ut att öka är misantropin, hatet eller det starka ogillandet mot det mänskliga släktet.
Ett enskilt utspel, även om det är ack så bisarrt och inhumant, kan vi låta passera. Men förslaget vilar på en fond av ökande misantropi i klimatdebatten.
Vill du äta människokött?
2019 skrivs också artiklar om att äta andra människor. Magnus Söderlund, professor i företagsekonomi med inriktning på konsumentbeteende och verksam på Handelshögskolan, säger sig vilja ”utmana idéen om vad vi kan tänka oss att äta, men också väcka tanken kring hållbarhet”. Han tonar ner dramatiken genom att påtala att, ”om det skulle bli aktuellt att börja äta människokött så skulle det vara otroligt småskaligt”.
Ett enskilt utspel och några provokativa rubriker i media, även om de är ack så bisarra och inhumana, kan vi låta passera. Men förslaget vilar på en fond av ökande misantropi i klimatdebatten. Vissa stoltserar med att inte skaffa barn för klimatets skull. Enligt en forskningsstudie från Lunds universitet framhävs nämligen att vi då kan ”spara in” motsvarande 58,6 ton koldioxidekvivalenter per år, baserat på alla framtida ättlingars utsläpp och nuvarande konsumtionsmönster. Poddaren Gurgîn Bakircioglu går så långt att han steriliserar sig för att inte belasta klimatet med fler barn, därför ”att barn har en betydligt högre påverkan på klimatet om man jämför med både flygstopp och vegansk mat”.
Den farliga falangen växer
Att utmåla människor som ett problem, en sjukdom som måste begränsas, har sin grund långt tillbaka i den mörkgröna miljörörelsen. Men i takt med att klimatdebatten växer i proportioner har också denna farliga falang fått ett betydligt större utrymme.
Historien är mycket tydlig, att beskriva människor som problem och sjukdomar slutar aldrig väl. Att avhumanisera och peka ut vissa grupper – de som flyger, som äter kött eller kör bil – som tärande är en utveckling som måste sluta nu.
Du är en resurs – inte en belastning
Vetenskapen är tydlig. Människan påverkar klimatet och vad utgången av detta blir är beroende av hur vi tillsammans agerar. Denna gigantiska utmaning löser vi på samma sätt som gjort att vi inte längre lever i 1700-talets svält och fattigdom. Idéer, samarbete och teknik, där varje människa ses som en resurs, är våra överlägset bästa verktyg för att lösa problem. Så har vi löst svåra utmaningar sedan civilisationens gryning och skapat allt från bevattningssystem till vaccin och solceller. De här verktygen måste vi nu använda smartare och i större skala än någonsin.
Ett anspråkslöst förslag är att förpassa misantropin till historiens sophög. Inte ens Jonathan Swift menade allvar med den för 290 år sedan.
Av Mathias Sundin
Grundare och ordförande Warp Institute
Tidigare riksdagsledamot (L)
Magnus Aschan
Ansvarig Warp Green Tech Program
Tidigare chefredaktör
