Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Absurt slöseri med samhällets resurser

En ond spiral: För att få ner sjuktalen uppmanas sjukskrivna lärare att säga upp sig och söka andra, mindre stressiga, yrken. Samtidigt är svensk skola hårt ansträngd av lärarbristen, vilket är en av orsakerna till stressen. Foto: SHUTTERSTOCK
Johanna Jaara Åstrand är ordförande för Lärarförbundet. Foto: Peter Jönsson

Trots skriande lärarbrist uppmanas sjukskrivna som har återgått till jobbet på deltid att säga upp sig och söka andra arbeten.

Det är ett absurt slöseri med samhällets kompetens och resurser, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | SKOLA. De konkreta förslagen är få när Socialminister Annika Strandhäll beskriver vad hon vill göra för att Sverige ska få en fungerande sjukförsäkring och ett system för rehabilitering som går att lita på DN 24/1.

Sveriges lärarkår har bland de högsta sjuktalen på arbetsmarknaden. Många lärare har drabbats hårt av Försäkringskassans rigida bedömningar om arbetsförmåga. Till dem skriver Annika Strandhäll att Försäkringskassan måste bli bättre på att förklara sina beslut. Men det är knappast problemet. Mina sjukskrivna medlemmar är brutalt medvetna om beslutens innebörd. Frågan är däremot i vilken utsträckning regeringen begriper konsekvenserna av besluten.

Ingen har kunnat visa att dessa jobb existerar i verkligheten. Och oavsett det: Behövs inte de utbildade lärarna i skolan? 

Som lärare kan jag med säkerhet säga att det som brister knappast är av pedagogisk art. Det saken gäller är att såväl samhälle som enskilda människor tar skada av att systemet inte medger rimliga chanser för sjuka att återvända till det yrke de är utbildade för.

Svensk skola är redan hårt ansträngd 

Svensk skola är i dag hårt ansträngd av pensionsavgångar, stora barngrupper, många elever och för få lärare då alltför få unga ser lärarutbildningen som en god investering. 

Trots den skriande lärarbristen tillämpar Försäkringskassan en policy som innebär att sjukskrivna lärare som ingår i en rehabiliteringsplan och har återgått till sitt lärarjobb på deltid – ibland upp till 75 procent av tjänst – uppmanas att säga upp sig och söka andra arbeten.

Försäkringskassan vägleds av regeringens direktiv till  om att få ner sjukskrivningarna till i snitt max 9,0 sjukdagar per person och år. Socialministern nämner inte med ett ord något om att ändra detta direktiv. 

Men det är därför lärare tvingas avsluta sina lärartjänster och söka andra jobb som Försäkringskassan menar inte medför samma stress. Ingen har kunnat visa att dessa jobb existerar i verkligheten. Och oavsett det; behövs inte de utbildade lärarna i skolan? 

Försäkringskassans bedömningar är förvisso ett erkännande av att arbetsmiljön i skolan brister, men ett absurt slöseri med samhällets kompetens och resurser.

Försäkringskassan borde ägna sig mindre åt att ta värdefull läkartid i anspråk genom att ifrågasätta läkarintyg och ständigt begära in kompletteringar.

Ett ständigt ifrågasättande av läkarintyg

Visst är det bra att Annika Strandhäll vill att Försäkringskassan ska se till att arbetsgivarnas rehabiliteringsplaner åtföljs. I dag kan arbetsgivare i praktiken strunta i sitt ansvar – inte sällan för att kommunala budgetar inte medger något utrymme för rehabilitering.

Därför vore det bättre om Försäkringskassan fick ägna sig mindre åt att ta värdefull läkartid i anspråk genom att ifrågasätta läkarintyg och ständigt begära in kompletteringar. Då skulle myndigheten ha tid och resurser för att följa upp arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar.

För att vi lärare ska tro på att regeringen faktiskt vill göra något åt den rådande situationen där Försäkringskassan styr lärare bort från sitt yrke, så krävs konkreta förändringar. Det räcker inte att begrava frågan i en utredning tills efter valet. Istället krävs beslut som på riktigt kan få tillbaka människor i arbete där deras kompetens och engagemang tas tillvara fullt ut.

 

Av Johanna Jaara Åstrand 

Förbundsordförande, Lärarförbundet