"Sverige har en lång historia av rasistiskt förtryck av samer", skriver Nordling Blanco och Schyman. Foto: Heikki Sarviaho
"Sverige har en lång historia av rasistiskt förtryck av samer", skriver Nordling Blanco och Schyman. Foto: Heikki Sarviaho

Exploatering av samer normaliserar rasismen

Publicerad

I går röstade riksdagen ner förslaget om att ratificera ILO 169 om samers rättigheter. Exploateringen av samer har normaliserat det minoritetsförakt vi ser i dag, skriver Nordling Blanco och Schyman.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sveriges koloniala arv ligger till grund för den rasism vi ser i dag. Koloniseringen av Sápmi och exploateringen av samer har normaliserat det minoritetsförakt vi i dag ser i hela samhället. Samma föreställningar som möjliggjorde kolonialismen då, präglar samhällets sätt att värdera människor olika nu. Feministiskt initiativ utmanar bilden av Sverige som ett land med respekt för de mänskliga rättigheterna och menar att Sverige måste göra upp med vår långa koloniala historia som också präglar vår nutid - exploateringen och marginaliseringen av samer pågår än i dag.

Enligt FN:s deklaration om urfolkens rättigheter har urfolk rätt till sina traditionella marker och att deras resurser skall skyddas och bevaras. Urfolks rättigheter har ett förstärkt skydd jämfört med övriga minoritetsrättigheter. I Sverige är samer ett urfolk.

Att Sverige, trots påtryckningar från FN, vägrar ratificera FN:s deklaration om urfolks rättigheter visar tydligt statens oförmåga att ta samers behov på allvar.

Koloniseringen av samiskt territorium är inte en historisk företeelse. Dagens mineralpolitik är en fortsatt kolonisation av det samiska folket och Sapmí. Staten intensifierar sin tillåtelse av prospekteringar på samiskt territorium. Feministiskt initiativ menar att Sverige måste erkänna samernas rättigheter och stoppa gruvindustrin som i dag sker på bekostnad av rennäringen och miljön samt hotar den samiska kulturen.

Sissela Nordling BlancoFoto: Leif Gustafsson

Rätten till språk och kultur utgör grunden för svensk minoritetspolitik. Trots det har bara hälften av de elever som är berättigade samisk modersmålsundervisning lärarledd undervisning. Runt om i världen måste urfolk kämpa för rätten till sin kultur och sitt språk. Feministiskt Initiativ vill att detta inte ska behöva vara en kamp, statusen för samisk kultur och för det samiska språket i det svenska samhället måste höjas. Feministiskt Initiativ vill se en hållbar utveckling präglad av global, ekonomisk, social och miljömässig rättvisa. Vi behöver ställa om och ifrågasätta idén om ständig tillväxt, ökad konsumtion och kolonial exploatering av lands- och världsdelar. Först när vi gör upp med vår rasistiska och koloniala historia kan vi förstå vilken inverkan det har på människors tillgång till sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter.

Feministiskt initiativ förnyar politiken och erbjuder den antirasistiska feministiska politik som behövs för att vända riktningen. Därför vill Feministiskt initiativ:

Att Sverige ratificerar ILO:169 konventionen om urfolks rättigheter.

Att svensk lagstiftning anpassas efter FN:s urfolksdeklaration.

Att lokaldemokratin stärks så att befolkningars perspektiv kring gruvetableringar respekteras.

Gudrun SchymanFoto: Leif Gustafsson

Se över minerallagen, stärka miljöbalken samt arbeta fram en hållbar mineralstrategi med ett intersektionellt maktperspektiv.

Gå igenom myndigheten Bergsstatens obegränsade makt att ge undersöknings- och provborrningstillstånd.

Införa en samisk språklag och att resurser tillförs för att Sametinget och andra aktörer aktivt ska kunna arbeta för att öka användningen av samiska.

Sverige har en lång historia av rasistiskt förtryck av samer. Marginaliseringen och exploateringen är inte en del av historien, den är fortfarande pågående och bidrar till att normalisera rasismen vi ser i dag. Vi måste utmana den nationella självbilden av Sverige som ett öppet, jämställt land som respekterar de mänskliga rättigheterna, det är en självbild som står i vägen för förändring.

Om vi inte erkänner problemen kan vi omöjligt åtgärda dem.

 

Sissela Nordling Blanco,

partiledare Feministiskt Initiativ

Gudrun Schyman,

partiledare Feministiskt Initiativ

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag