Kinavetaren Nils Hedberg Grimlund vill att ­Sverige ska förbereda sig för större relationer med Kina.
Kinavetaren Nils Hedberg Grimlund vill att ­Sverige ska förbereda sig för större relationer med Kina.

Europeisk makt
på utförsäljning

Publicerad

Krisande EU-länder tävlar om Kinas gunst - det ger Kina möjlighet att spela ut länder mot varandra, varnar Nils Hedberg Grimlund.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Kinas exportframgångar har fyllt landets valutareserv med över 3 200 miljarder dollar, mer än fem gånger Sveriges BNP. Dessa pengar måste investeras utomlands. Europa måste arbeta fram en gemensam strategi för att hantera denna kinesiska pengaflod.

Den kinesiska kassakistan ­utmålas ofta som en skänk från ovan i det skuldtyngda Europa. Kina odlar ­medvetet den bilden genom åtaganden om att köpa statsobligationer av europeiska länder som hotas av statsbankrutt. När Kina ger positiva besked kablas dessa genast vidare av lokala medier.

Det saknas emellertid säkra siffror på hur mycket Kina verkligen lägger in i de krisdrabbade ländernas statsskulder. Vid exempelvis Spaniens obligationsförsäljning i juli 2010 lugnade Kina marknaden genom att tillkännage köp av statsobligationer för en miljard euro. I slutändan köptes troligen bara 40 procent av dessa obligationer. Kina ser till att vinna politiska poäng men håller i praktiken ganska hårt i plånboken.

Ett annat exempel är uppmärksamheten omkring Kinas premiärminister Wen Jiabaos Europaturné i april 2012. Vid besöket i Sverige återgav medierna Wens och statsminister Fredrik Reinfeldts handslag med stora rubriker om guldkantade samarbetsavtal. Ett par veckor senare spreds rykten om kinesiska investeringar på nio miljarder i Sverige, utan att någon kunde säga något om investeringarnas innehåll.

Förhoppningen om en kinesisk räddning får krisande länder att tävla om Kinas gunst. Det ger Kina chansen att spela ut europeiska länder mot varandra. Det talas ibland om att Kina gärna skulle skapa en "Kinalobby" av några utsatta och Kinaberoende medlemsstater som kan blockera EU-beslut som går emot kinesiska intressen. Detta har inte blivit verklighet ännu, men vidgas den europeiska spricka som skuldkrisen redan har skapat kan det mycket väl bli så. Med pengar ­följer nya lojalitetsband.

Det ironiska är att det riskhatande Kina ­redan har investerat omkring 25 procent av sin ­ valutareserv i europeiska tillgångar. Nu står landet inför valet att tyst se på medan detta väldiga belopp kokar bort i den europeiska skuld­soppan, eller riskera ännu mer pengar för att rädda sina tidigare investeringar.

När statsobligationer framstår som osäkra kan vi istället räkna med fler och större kinesiska företagsinvesteringar i Europa. Dessa tredubblades under förra året, om än från en relativt blygsam nivå. Kina vill gärna investera i utländsk högteknologi, kunskap och starka varumärken. Kinesiska Geelys köp av Volvo är ett typiskt exempel.

En förklaring till det makliga investeringstempot hittills är att Kina tidigare har fått ta emot hårda smällar vid misslyckade försök till företagsköp, det mest kända är försöket att köpa det amerikanska oljebolaget Unocal år 2005. Men det är bara en tidsfråga innan företagsköpen i ­Europa tar fart på allvar. Då är det så dags att försöka förstå det kinesiska närings­livets speciella struktur med statsägda företagsjättar och entreprenörsdrivna företag, som är beroende av nära statliga kontakter för att kunna verka utomlands.

Vi behöver en övergripande diskussion om gemensamma europeiska spelregler för köp av statsobligationer. Det är exempelvis rimligt att inrätta ett gemensamt system som håller ordning på vem som äger de europeiska ländernas statsskulder. Det finns också anledning att kraftsamla omkring gemensamma europeiska förhandlingar med Kina för att försöka få landet att öppna sin marknad för europeiska företag. Det skulle göra handelsrelationen mer balanserad och rättvis, vilket såväl skuldsatta européer som kinesiska konsumenter tjänar på.

I Sverige måste vi också bli bättre på att hantera affärskontakter med länder som har en helt annan syn på statligt och privat än vad vi är vana vid. Samtidigt som vi bör värna om vår egen uppdelning mellan statligt och privat, måste vi bli bättre på att förstå denna annorlunda affärskultur. Annars riskerar vi att vingklippa oss själva såväl i den internationella konkurrensen som i mötet med kinesiska företag.


NILS HEDBERG GRIMLUND

Nils Hedberg Grimlund är sinolog och redaktör för boken "Kina som stormakt" som presenteras av tankesmedjan Frivärld.

 

Expressen.se rättar: Tankesmedjan heter Frivärld och ingenting annat.

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag