Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

EU-vännen Björklund gör ödesdigert misstag

Varning för skattechock. Liberalerna lindar in sitt reformförslag i retorik om hur viktigt Europasamarbetet är, skriver Sara Skyttedal. Foto: PER GROTH/TT
Sara Skyttedal är förstanamn på Kristdemokraternas valsedel i EU-valet. Foto: ANNA-KARIN NILSSON

Det finns få enskilda reformer som i grunden skulle hota det långsiktiga stödet för EU mer än det Liberalerna nu föreslår, skriver Sara Skyttedal (KD).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT | EU. EU är en historisk framgångssaga. Det var huvudbudskapet i linjetalet som Jan Björklund höll på Liberalernas riksmöte under det gångna veckoslutet. I detta har han helt rätt. Tyvärr drar Björklund och Liberalerna helt fel slutsatser av vad denna framgång består av. De föreslår i själva verket reformer som i grunden hotar EU:s legitimitet.

En av de principiellt viktigaste frågorna i EU-valet rör skatter. Närmare bestämt om konsensuskravet rörande skattefrågor i ministerrådet ska slopas. Det låter kanske tekniskt och obetydligt. Men frågan inrymmer i själva verket en mycket grundläggande frågeställning rörande relationen mellan EU och medlemsländerna. Om kravet på enhällighet rörande skatter slopas banar det vägen för att svenska folket beskattas utan samtycke från Sveriges riksdag och regering. Liberalerna lindar in detta reformförslag i retorik om hur viktigt Europasamarbetet är, men det finns få enskilda reformer som i grunden skulle hota det långsiktiga stödet för EU mer än det Liberalerna nu föreslår. 

 

LÄS MER: Löfven ville visa upp sig i EU – nu hotas den svenska välfärden

 

Total enighet krävs

EU-länderna har sedan länge kommit överens om vissa gemensamma skatteregler. Europa skall fungera som en gemensam marknad och för att underlätta för företag och enskilda att verka över hela unionen så ligger det i allas intressen att skattesystemen fungerar efter någorlunda samma principer. Det tjänar i grunden alla på. 

I grunden handlar det om hur hålet som uppstår när Storbritannien lämnar unionen, och slutar betala sin medlemsavgift, skall fyllas.

Men för att respektera att skattepolitiken är nationell kompetens säger EU:s regler att det krävs total enighet bland medlemsländerna för att göra ändringar av den gemensamma skattepolitiken. Denna regel har länge varit en måltavla för alla som vill centralisera mer makt till Bryssel. På så sätt är det inte speciellt oväntat att ett slopande av konsensuskravet fanns med i Jan Björklunds tal i helgen. 

 

LÄS MER: Sverige måste lämna EU – helt och hållet

 

Infekterad budgetfråga i brexits spår

Liberalerna är för all del inte ensamma, förslaget drivs nu hårt av EU-kommissionen. Det som gör frågan extra aktuell för tillfället är debatten om långtidsbudgeten. Under 2019 väntas beslut fattas om hur ramarna skall se ut vad gäller EU:s budget mellan 2021 och 2027. 

Budgetfrågan är infekterad. I grunden handlar det om hur hålet som uppstår när Storbritannien lämnar unionen, och slutar betala sin medlemsavgift, skall fyllas. EU-kommissionen vill lösa denna ekvation genom att chockhöja medlemsavgifterna, för svensk del med 35 procent, och införa en överstatlig bolagsskatt. För att möjliggöra det sistnämnda driver kommissionen samtidigt frågan om att slopa kravet på enhällighet i skattefrågor bland medlemsländerna. 

 

LÄS MER: Hellre en hård brexit än översittarna i Bryssel

 

Motivet: En koldioxidskatt

Liberalerna driver nu alltså samma sak, med motiveringen att de vill möjliggöra en Europeisk koldioxidskatt. Frankrike har länge drivit frågan för att i nästa steg kunna realisera idén om finansiell transaktionsskatt. EU-kommissionen driver å sin sida frågan för att möjliggöra en europeisk plastskatt och, som tidigare nämnts, en europeisk bolagsskatt. Andra har talat om beskattning av digitala företag. Motiven skiftar med andra ord. Och inget tyder heller på att det skulle bli just Liberalernas förslag som förverkligades om konsensuskravet rörande skatter slopades. 

EU står vid ett vägval

EU befinner sig i ett vägval. Tyskland vill bygga en EU-armé. De europeiska socialdemokraterna vill genomföra en stegvis centralisering av välfärdspolitiken, och föreslår bland annat att arbetslöshetsförsäkringarna flyttas till EU-nivå. Och Frankrikes president talar om att förvandla EU till ett ”Europeiskt imperium”.  

Att i detta läge bana vägen för att ge EU beskattningsrätt vore ett ödesdigert misstag. Kristdemokraterna går till val på ett EU som håller rätt fokus. Ett EU som också förstår att unionens framgång ligger i en insikt om samarbetets bortre gräns. 

 

Av Sara Skyttedal

Förstanamn på Kristdemokraternas valsedel i EU-valet