Uppåt. Albaniens premiärminister Edi Rama log under presskonferensen om EU i går. Foto: HEKTOR PUSTINA/AP Foto: Hektor Pustina
Uppåt. Albaniens premiärminister Edi Rama log under presskonferensen om EU i går. Foto: HEKTOR PUSTINA/AP Foto: Hektor Pustina

EU-stöd kan stoppa blodsfejder i Albanien

Publicerad

I går fick Albanien kandidatstatus i EU. Det motiverar landet att jobba för att stoppa blodsfejderna. Samtidigt måste Migrationsverket ge asylsökanden från Albanien en rättvis prövning, skriver Arba Kokalari.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Igår beslutade EU:s utrikesministrar att ge Albanien kandidatstatus i EU. Beslutet är en framgång för Albanien som under fem år av förhandlingar och reformarbete till slut fick grönt ljus av EU. Albanien är en ung demokrati som fram tills för över 20 år sedan led i decennier av en hårdför kommunistisk diktatur.

90 procent av albanerna vill tillhöra EU och landet har på kort tid gjort snabba ekonomiska och demokratiska reformer. Men rättsväsendet är fortfarande svagt, korruptionen hög och den organiserade brottsligheten har inte bekämpats tillräckligt. Det svaga rättsväsendet drabbar bland annat de familjer som är i blodsfejd, och som inte får tillräckligt med skydd av myndigheterna.

I norra Albanien förekommer blodsfejd mellan familjer som hamnat i tvister. Det är en urgammal och förlegad tradition som återuppstod på 90-talet efter kommunismens fall, då Albanien stod i ett vakuum mellan diktatur och demokrati. Familjerna hämnas mot varandra genom att döda varandras familjemedlemmar.

Jag kommer själv från Albanien och har sett att den svaga rättsstaten, där mutor är vanliga och rättsäkerheten är bristande, drabbar det albanska folket hårt i dag. Varje gång jag åker till Albanien vittnar alla jag träffar om att enda möjligheten för landet att utvecklas till en välfungerande rättsstat är att EU fortsätter trycka på de albanska myndigheterna att fullfölja demokratiska reformer. Dagens unga i Albanien känner frustration över den höga arbetslösheten, den höga korruptionen och att Albanien är utanför EU och därmed utanför de friheter och möjligheter som EU:s medborgare har. Det enda som tänder dessa unga människors hopp om en bättre framtid är att Albanien en dag ska få tillhöra EU. Ett välfungerande rättssystem är ett av grundvillkoren för att Albanien ska bli medlem i EU. Nu när EU gett grönt ljus för Albanien som kandidatland måste landet börja ta ett större socialt och rättsligt ansvar för sina medborgare, lagföra de som begår brott och skydda brottsoffer.

Samtidigt har nu EU en unik chans att ställa större krav på Albanien genom att stötta och motivera landet att bekämpa korruptionen, förbättra rättsväsendet och stoppa de pågående blodsfejderna.

Arba Kokalari
Utvidgningen är ett av EU:s mest framgångsrika projekt som har främjat demokratiska reformer och utveckling i Östeuropa och miljoner människor har rests från fattigdom. Sverige är därför en av de starkaste rösterna i EU för fortsatt utvidgning. Men stödet för utvidgningen har de senaste åren minskat hos en del EU-länder. Samtidigt har en oro vuxit bland många albaner som har fruktat att den ovilja som vissa EU-länder har för utvidgningen ska drabba Albanien. Denna oro måste EU ta på allvar, för om utvidgningen inte hålls högt på EU:s dagordning är risken att Albaniens reformprocess och motivation att demokratiseras minskar avsevärt. Då kommer blodsfejderna i norra Albanien att fortsätta, fattigdomen att växa och fler familjer och fler barn kommer tvingas fly till Sverige och andra EU-länder för att den albanska rättsstaten inte håller. Tills Albanien lyckas förbättra rättsväsendet och ha full förmåga att skydda sina medborgare måste också Migrationsverket jobba bättre med att få en samlad bild och bredda kunskapen om situationen i Albanien och om de blodsfejder som sker i landet. Alla som söker asyl i Sverige ska ha rätt till en rättvis asylprövning, även om de kommer från ett land som vill bli medlem i EU.

 

ARBA KOKALARI

Internationell sekreterare för MUF och riksdagskandidat (M).

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag