Jenny Sonesson Foto: PrivatJenny Sonesson Foto: Privat
Jenny Sonesson Foto: Privat
Rosanna Dinamarca Foto: CORNELIA NORDSTRÖMRosanna Dinamarca Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Rosanna Dinamarca Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Kvinna med slöja Foto: ShutterstockKvinna med slöja Foto: Shutterstock
Kvinna med slöja Foto: Shutterstock

EU-domen pekar inte ut muslimer

Publicerad

Som sekulär humanist applåderar jag Rossana Dinamarcas principfasta hållning mot samvetsfrihet. Nu kan jag tyvärr konstatera att hennes sekulära kompass snurrar, skriver Jenny Sonesson.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

”Människor ska kunna ha rätten att bestämma över vad man bär på sig. Det ska inte arbetsgivare bestämma”, dundrade riksdagsledamot Rossana Dinamarca (V) i Aktuellt på tisdagen. Anledningen är att EU-domstolen i Luxemburg häromdagen slog fast att ”en intern ordningsregel hos ett företag som förbjuder bärandet av synliga politiska, filosofiska eller religiösa symboler utgör inte direkt diskriminering”.

Upprinnelsen till domen är att i Belgien och Frankrike har arbetsgivaren inte tillåtit kvinnor att bära huvudduk i tjänsten. För att arbetsgivare ska ha rätt att förbjuda anställda att bära slöja krävs emellertid att företaget hänvisar till en policy som omfattar alla former av symboler och uttryck, inte bara muslimska konstaterar EU-domstolen. Svenska Diskrimineringsombudsmannen instämmer.

 

LÄS MER: Vi måste prata om friheten att inte bära slöja 

 

Rossana Dinamarca gör ingen skillnad på företag och samhället i stort fast det är en avgörande skillnad. ”Att samhället ska gå in och bestämma vad du eller jag har på oss, det är helt orimligt. Det är ett sluttande plan.” Domen innebär inte förbud mot slöjor, kippor, kors eller partinålar i offentligheten. Inte heller att en EU-klädpolis ska patrullera gator och torg. EU-domstolen värnar en arbetsgivares rätt att företaget uppfattas som neutralt. Vi är många som undanber oss att läraren på friskolan bär kampanjknappar för Moderaterna eller att banktjänstemannen har hammaren och skäran runt halsen och Stalin tryckt på tröjan.

Det är inte första gången Rossana Dinamarca varnar för att samhället riskerar ett sluttande plan mot avgrunden. Det gjorde hon redan i P1-morgon som sändes i november 2014. Då var ämnet vårdpersonals rätt till samvetsfrihet och hon debatterade mot Emma Henriksson, vårdpolitisk talesperson för Kristdemokraterna. Samvetsfrihet innebär att vårdpersonal har rätt att säga nej till att utföra vissa arbetsuppgifter om de strider mot personliga moraliska övertygelser som grundar sig i religiös, filosofisk eller politisk uppfattning. Samvetsfrihet var vid tidpunkten högaktuellt i Kronobergs landsting eftersom Kristdemokraterna drev att frågan skulle utredas.

Rossana Dinamarca argumenterade passionerat och påläst för att anställda är tvungna att lämna sina privata åsikter hemma och medverka vid aborter och blodtransfusioner. Den vänsterpartiska riksdagsledamoten var stenhård. I annat fall får man söka sig till en arbetsplats där dessa arbetsuppgifter inte utförs menade hon.

 

LÄS MER: Det offentliga har ingen religionsfrihet 

 

Man kan tycka att det är en skillnad på att vägra utföra abort, som omfattas av lagstiftning, och att i tjänsten vägra ta av sig religiösa, filosofiska eller politiska symboler. Men är det så? Om till exempel en patient på en privat vårdcentral möter en psykolog som har SD:s blomma eller scientologins triangel på kavajslaget kan det påverka tillit och därmed terapin.

Rossana Dinamarca anklagar EU-domstolen för att peka ut muslimer. Samtidigt har hon inga problem att slåss mot samvetsfrihet fast hållningen riktar udden mot kristna. Det är knappast högljudda muslimska, buddhistiska eller judiska barnmorskor som syns i debatten mot abort. Det är ingen hemlighet att barnmorskan Ellinor Grimmark som vägrar att utföra aborter, ge dagen efter-piller och sätta in kopparspiraler hänvisar till sin kristna övertygelse och att hennes fall drivs rättsligt av högerkristna amerikanska Alliance Defending Freedom (ADF) med koppling till Livets Ord.

Som sekulär humanist applåderar jag Rossana Dinamarcas principfasta hållning mot samvetsfrihet. Nu kan jag tyvärr konstatera att hennes sekulära kompass snurrar. 

 

Jenny Sonesson

Liberal debattör och tidigare politiskt sakkunnig regeringskansliet

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag