Gå till innehåll

Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

Ettåringar mår bäst av att slippa förskola

Vilket parti beter sig egentligen mest som Donald Trump? Tobias Baudin (S) tycker att regeringens politik hotar demokratin. Karin Enström (M) tycker att Socialdemokraternas retorik är farlig.
Madeleine Lidman, grundare av Hemmaföräldrar.
Foto: Pressbild
Många studier visar att små barn mår bäst av att inte gå i förskola, skriver debattören.
Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Små barn mår bäst av att inte gå i förskola. 

SNS forskningssammanställning – som försöker bevisa motsatsen – har flera brister, skriver Madeleine Lidman. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. SNS nya rapport som sägs visa att förskola är bra för ettåringar är ett rent beställningsjobb för andra intressen än barnens. Påståendet går inte att belägga, däremot finns det många studier som visar på motsatsen.  

Rapporten ”Föräldraledighet kontra tid i förskola” som publicerades i början av maj, har fått stor spridning i media för slutsatsen att det är bra för ettåringar att gå i förskola. Bakom den står tankesmedjan SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle), vars medlemmar består av ”280 av Sveriges främsta företag, myndigheter och organisationer”. Staten och kapitalet hand i hand, alltså. Det är bra att känna till när man ska bedöma trovärdigheten. 

Sanningen är att SNS påstående inte går att belägga. I Sverige har vi inte forskat under 40 år på vilken effekt förskola har på barn. Dessutom saknas flera nya och viktiga studier i den forskningssammanställning som SNS har gjort. 

De barn som till största delen enbart hade haft hemmaomsorg överträffade också vida förskolebarnen i läsning, matematik och naturvetenskap.

I Norge har man forskat i flera år på förskolans effekt på barn och i studien Trygg innan 3 har det visat sig att stora barngrupper och långa dagar – mycket vanligt även i Sverige –riskerar att påverka barnen negativt under resten av livet. I Quebec i Kanada visar studier på förskolans effekt att barn i åldrarna noll till fem år drabbades av en betydande ökning av ångest, aggression, hyperaktivitet samt att de begick fler brott än barn som inte gått i förskola.  

SNS-rapportens författare Jonas Jessen och Nabanita Datta Gupta hävdar dessutom att förskola är speciellt bra för barn från socioekonomiskt utsatta områden. 

Detta går stick i stäv med en färsk kvalitativ och randomiserad studie från USA på närmare 3 000 barn till låginkomsttagare. Den visade att barn som deltog i förskoleverksamhet presterade betydligt sämre vid samtliga mätningar i skolan i sjätte klass, jämfört med barn som inte hade gått i förskola. 

De barn som till största delen enbart hade haft hemmaomsorg överträffade också vida förskolebarnen i läsning, matematik och naturvetenskap.

Granskar man SNS-rapporten framgår det också att dess slutsatser gäller om förskolan håller hög kvalitet. Där faller egentligen hela korthuset, för svensk förskola har brottats med stora problem i minst 20 år. I en majoritet av förskolorna är barngrupperna för stora och personalen för få. Förskolepersonalen toppar i sjukskrivningar. Många lämnar yrket och för få vill utbilda sig till det. 

Saknar utbildad personal

Över 300 förskolor saknar helt utbildad personal. De har inte ens en förskollärare på distans som leder arbetet, utan förskolorna drivs runt av barnskötare och outbildad personal. I utsatta områden pratar personalen dålig svenska, eller så pratar de inte svenska alls, eller barnens modersmål, enligt Skolverket. 

Lite lätt berör SNS-rapporten att förskolebarn brukar ha förhöjda halter av stresshormonet kortisol. Det ska man inte ta lätt på. Center on the Developing Child vid Harvard-universitetet i USA rapporterar att förhöjda kortisolnivåer deformerar uppbyggnaden av barnets hjärna. De negativa effekterna av vistelse i förskola i form av ökad kortisolutsöndring har visat sig allra tydligast hos barn under tre år. 

Det är viktigt att ha med kunskapen om neurobiologi, då det är mellan ett till tre års ålder som den absolut största tillväxten av barnets hjärna sker. Hur barnets hjärna utvecklas är direkt beroende av vilken närhet, kärlek, omsorg, anknytning och socialt samspel med en trygg anknytningsperson som barnet får under den här perioden.  

Läser man hur SNS vill presentera sammanställningen om förskolan genom sökbara beskrivande taggar till artikeln, så blir det egentliga syftet väldigt tydligt: ”jämlikhet, jämställdhet, migration och integration, offentliga finanser, utbildning, välfärd, vård och omsorg.” Inte en enda tagg handlar om barn eller vad små barn behöver. För SNS-medlemmarna är bara intresserade av att få föräldrar att arbeta ännu mer och lämna ifrån sig barnen till förskolan allt tidigare.


Av Madeleine Lidman

grundare av Hemmaföräldrars nätverk

Ska det kosta pengar att åka ambulans?

Region Uppsala ska börja ta 400 kronor för alla patienter som åker ambulans till sjukhus. Gustaf Drougge från tankesmedjan Synaps tycker att det är en bra idé. Kalle Sundin från tankesmedjan Katalys tycker det är befängt att tro att det skulle ha någon effekt.
0