DEBATT | SKOLA. Nu har vi svart på vitt. I flera år har vi föräldrar larmat om hur de drastiska och illa förberedda förändringar som kom med den nya skollagen drabbat våra barn. Nu har "Kalla fakta" med SCB:s hjälp slagit fast, att det är minst 5 500 elever i Sverige i dag som är långvarigt frånvarande i skolan, varav en fjärdedel på låg- och mellanstadiet. Det är säkra siffror och det är lågt räknat.
Med den nya läroplanen 2011 betonades att skolan ska inkludera alla elever. Barn med autism skulle in från särskolorna, samtidigt som särskilda undervisningsgrupper, resursenheter och andra anpassade lösningar ofta lades ner eller berövades sina ekonomiska förutsättningar, så kallade tilläggsbelopp, för att kunna drivas vidare.
Barnen med autism, adhd och dyslexi drabbas hårt
Samtidigt omformulerades målen för godkända betyg, till krav. Krav i samklang med en ny tid, på förmåga att tillämpa kunskap, resonera om sina lärdomar och hur fakta ska omsättas i praktiken. Akademiska förmågor, för att ens bli godkänd.
LÄS MER: Ni ser en arg elev som måste hållas fast – jag ser en liten person med ångest
De negativa konsekvenserna blev dramatiska bland barn med autism, adhd, dyslexi eller lägre begåvning och i flera år har desperata föräldrar ropat för döva öron: Inkludering och krav måste gå hand i hand med kunskap, förståelse och anpassningar för olika barns behov. Inkludering sker inte av sig självt. Skolorna som före 2011 skickade i väg elever i behov av särskilt stöd hade behövt tid att ställa om både värderings- och kompetensmässigt. Lärar- och speciallärarutbildningar hade behövt kompletteras, rektorsutbildningarna gett rektorerna kompetens att anta den nya rollen som ansvariga för svåra medicinska och pedagogiska bedömningar.
Barn som halkat efter och inte orkar komma tillbaka, som bryts ner och till slut inte förmår gå till skolan. Vissa klarar inte ens av att gå ut ur sitt rum, och en hel familj går i kras.
Ett system som sparkar nedåt
Det är en komplicerad uppgift att införa ett systemskifte med därtill ökade krav men allt lades i knäet på huvudmän som inte sällan delegerade till skolledare som delegerade till personalen varav vissa, i brist på annat, delegerade ansvaret till barnet. Ett system som sparkar ansvaret nedåt i hierarkin och får en komplex fråga att handla om enskilda lärares skicklighet och barns och föräldrars personliga egenskaper.
LÄS MER: Läraren: Allt kan inte handla om era barns diagnoser
Medan olika grupper nu träter offentligt om kraven är för höga (politikens och myndigheternas fel), stödet för dåligt (lärarnas fel), resurserna för snålt tilltagna (huvudmännens och skolledarnas fel), eller barnen för illa uppfostrade (föräldrarnas fel), så fortsätter utslagningen till enorma samhällskostnader. Nationalekonomen Ingvar Nilsson beräknar att om 5 500 elever lyckas komma igen senare i livet genom exempelvis Komvux så har de ändå kostat samhället minst 10 miljarder kronor. Slås de ut i permanent utanförskap kostar 5 500 utslagna elever oss över 30 miljarder kronor.
Sönderstressade och mobbade barn
Bakom varje siffra döljer sig ett barn. De som blivit så sönderstressade av krav som de inte förstår, eller mobbas på grund av att de inte kan hantera de sociala koderna. Barn som halkat efter och inte orkar komma tillbaka, som bryts ner och till slut inte förmår gå till skolan. Vissa klarar inte ens av att gå ut ur sitt rum, och en hel familj går i kras.
Skollagen stipulerar att varje elev har rätt till individuellt anpassad undervisning för att nå sin potential. Regeringen har gjort försök att hejda den negativa utvecklingen, med ökat fokus på elevhälsa och kunskaper om funktionsnedsättningar. 2016 skärptes också tilläggsbeloppslagstiftningen och 2017 fastslogs att kommuner har rätt driva resursskolor.
2019 skall arbetet med läsa-skriva-räkna-garantin införas, som ytterligare betonar huvudmännens ansvar för alla grundskolans elever, oavsett familjeförhållanden, funktionsnedsättningar eller studiemotivation.
Särskilt stöd är inte något som en skola ger för att vara snäll och de pedagogiska bedömningar som görs av lärare behöver tas på allvar.
LÄS MER: När ska ni förstå att min son inte är ouppfostrad?
Vi kräver en nationell handlingsplan
Svart på vitt. Femtusenfemhundra barn som inte går i skolan i Sverige i dag. En fjärdedel av dem skulle gå i låg- och mellanstadiet.
Nu kräver vi att en nationell handlingsplan för hur huvudmän, förvaltningar och skolledare skall tvingas ta sitt styruppdrag på allvar och skapa de förutsättningar som krävs för att alla barn ska kunna gå i skolan.
Av Jiang Millington och Malin Holm
Föräldrar i nätverket Barn i Behov
