Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Löfven skapar ett sår som blir svårt att läka

Kjell-Olof Feldt, socialdemokratisk finansminister 1983–1990. Foto: CORNELIA NORDSTRÖM
Socialdemokraterna har kommit överens med Vänsterpartiet om vinsttak för välfärdsföretag. Foto: (C) PELLE T NILSSON / (C) PELLE T NILSSON/STELLA PICTU STELLA PICTURES

Stefan Löfvens överenskommelse om vinsttak för välfärdsföretag kan skapa ett sår i förhållandet mellan politik och medborgare som blir svårt att läka, skriver Kjell-Olof Feldt, tidigare socialdemokratisk finansminister. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Regeringen Löfven tycks ha bestämt sig för starta en strid som man vet att man kommer att förlora. 

Under min aktiva tid i politiken har det bara hänt en gång: S-regeringens så kallade stoppaket 1990. Efter nederlaget avgick regeringen och stoppaketet återkom aldrig i socialdemokratins politik.

Nu meddelas att en proposition om ”vinsttak” för skol- och omsorgsföretag läggs i mars nästa år. Det står redan klart att den kommer att avslås av alla oppositionspartier utom V. Men regeringen sitter kvar och striden ska föras vidare i valrörelsen. Då ska den utvidgas till att gälla alla privatägda företag som utför välfärdstjänster.

 

LÄS MER – V och regeringen är överens: Vill införa vinsttak 

 

Förmodligen anser åtminstone det stora regeringspartiet att denna taktiska manöver är närmast genial. Den Svenska Modellen hamnar i centrum för kampen om väljarna, som ska handla om vem som bäst försvarar välfärden. Dessutom har den en tydlig ideologisk dimension, kapitalismens vinstjakt ska hållas under kontroll.

Själv tycker jag att den har likheter med det tänkande som en gång i tiden styrde partiet till löntagarfonderna. 

 

LÄS MER: Vad vill ni egentligen med välfärden, politiker? 

 

För det första är förslaget om vinsttak, sådant det hittills redovisats, vidöppet för saklig kritik. Det gör det svårt eller omöjligt för många företag, framför allt de små, att rusta sig finansiellt för svängningar i intäkterna eller för investeringar, med låg soliditet får man inga banklån. 

Det kan leda till att företagen läggs ner (80 procent av skolföretagen driver bara en skola) eller att de köps upp av de stora koncernerna. Således, tusentals elever utan skolor eller en koncentration till några få jättar. Eller bådadera. 

Dessa långtifrån svårbegripliga konsekvenser tvingar vinsttakets anhängare att mer syssla med försvar än offensiv för bättre och fler skolor, kortare vårdköer och människovärdig omsorg. Det kommer inte att räcka med slagordet att skattemedel inte får gå till kapitalets vinster.  I stället måste man förklara varför just sju procent är tillåtet. Och varför ”operativt” kapital är förtjänt av bättre behandling än andra slags pengar. 

 

LÄS MER – LO: Vi betalar skatt för att den ska gå till välfärden 

 

Tekniskt, krångligt och för många väljare obegripligt.

För det andra kommer de politiska motsättningarna att öka i vårt samhälle. Både de som trott att ordet samarbetsregering betytt något och de som litat på löftet om klara spelregler blir besvikna. Särskilt skolfolket måste undra vad som hänt med det ofta upprepade beskedet om att skolan måste få arbetsro. 

Socialdemokratins motståndare kommer att utnyttja de negativa reaktionerna från näringslivets företrädare. De må vara överdrivna eller ogenomtänkta. Men de har utlösts av att regeringen tagit ett steg som till slut inte togs under den segslitna striden om löntagarfonderna – nämligen att ifrågasätta rätten till vinst i företag, som utan klander, ur alla synpunkter framgångsrikt, sköter den verksamhet man bedriver enligt lag och, i skolornas fall, med statligt tillstånd. 

Det kan skapa ett sår i förhållandet mellan politik och medborgare som blir svårt att läka.

Så varför gör man detta? Den mest rimliga förklaringen är att regeringen vikt sig för Vänsterpartiets ultimatum. Utan vinsttak, inget stöd för budgetförslaget. Civilministern verkade inte försvara vinsttaket med någon större övertygelse. Jag är rädd för att det inte ökar förtroendet för Socialdemokraternas förmåga att styra riket.

 

Kjell-Olof Feldt

socialdemokratisk finansminister 1983–1990, ordförande i Friskolornas riksförbund 2006–2010.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!