Ett fatalt misstag har sänkt assistenters lön

Camilla Rosenberg, ordförande Autism- och Aspergerförbundet.
Foto: Privat
Åsa Strahlemo, förbundsordförande DHR.
Foto: Privat
Henrik Petrén, branschansvarig personlig assistans Fremia.
Foto: Privat
Barbro Andersson, vice förbundsordförande Kommunal.
Foto: Privat
Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuro.
Foto: Privat
Magnus Andén, ordförande Riksföreningen JAG.
Foto: Anna Pella
Nicklas Mårtensson, generalsekreterare Funktionsrätt Sverige.
Foto: Privat
Sophie Karlsson, ordförande Intressegruppen för Assistansberättigade.
Foto: Privat
Veronica Magnusson Hallberg, ordförande Svenska Downföreningen.
Foto: Jessica Steje
Christina Heilborn, förbundssekreterare FUB.
Foto: Privat
Johan Klinthammar, förbundsordförande RBU.
Foto: Privat
Jonas Franksson, ordförande STIL.
Foto: Privat
1 / 13

I snart ett decennium har assistansersättningen tillåtits halka efter löner och övriga kostnader.

Rätten till personlig assistans uppfylls inte om den inte backas upp med en tillräcklig finansiering, skriver tolv företrädare för assistansberättigade, personliga assistenter och assistansanordnare.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Ibland beskrivs personlig assistans som ”enkla jobb”. Inget kunde vara mer felaktigt. 

Personliga assistenter utför arbetsuppgifter som ställer stora krav på kompetens, erfarenhet och personlig lämplighet. 

När assistansersättningen urholkas och realt får ett lägre värde minskar möjligheterna till löne- och kompetensutveckling, som är en förutsättning för att personer med behov av personlig assistans ska kunna få assistans med god kvalitet och kontinuitet.

För snart 30 år sedan infördes personlig assistans som en av de viktigaste funktionsrättspolitiska reformerna någonsin i Sverige. 

Resurser har halkat efter

Sedan dess har personliga assistenter bidragit till att ge människor med omfattande funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett självbestämt liv som andra.

Med omkring 100 000 anställda är personlig assistent i dag ett av Sveriges vanligaste yrken. Trots det är det en ganska okänd yrkesgrupp och få människor vet vad en personlig assistent egentligen gör. 

Kanske är det därför resurserna till yrket har tillåtits halka efter under snart ett decennium.

Vi ser ett behov av att gemensamt höja våra röster för resurserna till den personliga assistansen.

Personlig assistans ersätts med ett bestämt belopp för varje utförd assistanstimme. Under många år följde uppräkningen av assistansersättningen den allmänna löneutvecklingen och bestämdes utifrån beräkningsunderlag från Försäkringskassan och SKR. 

Men 2014 presenterades en statlig utredning som på grund av ett fatalt förbiseende felaktigt antog att ersättningen innebar en överkompensation. 

Sedan dess har ersättningen minskat i värde jämfört med löneutvecklingen samtidigt som assistansanordnarnas kostnader har ökat. 

Riktigt alarmerande

Om uppräkningen hade motsvarat löneutvecklingen (enligt SCB) skulle timersättningen för 2022 ha legat omkring 30 kronor högre. Riktigt alarmerande är att med nuvarande trend kommer urholkningen av resurserna att fortsätta.

De organisationer som undertecknar denna artikel företräder tillsammans de olika intressen som finns i den personliga assistansen - assistansberättigade, personliga assistenter samt assistansanordnare. 

Vi ser ett behov av att gemensamt höja våra röster för resurserna till den personliga assistansen. Det behövs för att ge de personliga assistenterna de villkor som krävs för att de ska söka sig till och vilja stanna kvar i yrket.

Förtjänar goda villkor

De som arbetar som personliga assistenter förtjänar goda villkor i likhet med övriga arbetsmarknaden, det vill säga anställningstrygghet, löneutveckling och yrkesutveckling. Ändå ser vi år efter år hur villkoren för den personliga assistansen urholkas. I snart ett decennium har assistansersättningen tillåtits halka efter löner och övriga kostnader.

Inskränkningar i rätten till personlig assistans har varit uppmärksammade under de senaste åren och krav har ställts på politiken att vända utvecklingen. 

Under den förra mandatperioden togs vissa steg för att stärka rätten till assistans. Men samtidigt har alltså assistansersättningen fortsatt att urholkas jämfört med löneutvecklingen. 

Rätten till personlig assistans uppfylls inte om den inte backas upp med en tillräcklig finansiering. Och för det krävs alltså en rejäl ökning av resurserna.

Förväntar oss en uppräkning

Det är fundamentalt både för de som har rätt till personlig assistans och för de som arbetar som personliga assistenter. Därför går vi nu samman, organisationer som företräder assistansberättigade, personliga assistenter och assistansanordnare i en gemensam kampanj. 

Tillsammans för rimliga villkor.

Inför valet har Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna alla uttalat att assistansersättningen måste räknas upp mer än vad som har varit fallet de senaste åren. 

Av den nya regeringen förväntar vi oss därför en rejäl uppräkning av assistansersättningen som säkerställer att personlig assistans kan utföras med rimliga villkor.


Av Camilla Rosenberg

ordförande Autism- och Aspergerförbundet

Åsa Strahlemo

förbundsordförande DHR

Henrik Petrén

branschansvarig personlig assistans Fremia

Christina Heilborn

förbundssekreterare FUB

Nicklas Mårtensson

generalsekreterare Funktionsrätt Sverige

Sophie Karlsson

ordförande Intressegruppen för Assistansberättigade

Barbro Andersson

vice förbundsordförande Kommunal

Lise Lidbäck

förbundsordförande Neuro

Johan Klinthammar

förbundsordförande RBU

Magnus Andén

ordförande Riksföreningen JAG genom god man Cecilia Blanck

Jonas Franksson

ordförande STIL

Veronica Magnusson Hallberg

ordförande Svenska Downföreningen

Personlige assistenten rasar mot kunder på Gekås

Ur arkivet: Personliga assistenten Malin Nordstrand har fått nog.Nu riktar hon skarp kritik mot kunder på Gekås Ullared som inte respekterar personer med funktionsnedsättningar.