Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Erik Ullenhag: Hjälp oss respektera mänskliga rättigheter

PÅBÖRJAR KARTLÄGGNING. Även ett land som Sverige behöver ständigt arbeta för mänskliga rättigheter, skriver Erik Ullenhag som nu påbörjar en kartläggning av situationen. Foto: SVEN LINDWALL
Sveriges kränkningar av de mänskliga rättigheterna handlar inte om isolerade misstag utan djupgående problem, skriver Erik Ullenhag.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

FAKTA

ERIK ULLENHAG
Erik Ullenhag, FP, är integrations- minister och regeringsansvarig för mänskliga rättigheter.

Vi i Sverige tror gärna att vi är bästi världen på mänskliga rättigheter, MR. Visst har vi mycket att vara stolta över, men vi ska vara medvetna om att vi får upprepad internationell kritik på en rad områden. Tyvärr riskerar det faktum att Sverige har kommit mycket långt när det gäller MR att göra oss blinda för de brister som ändå finns. Värnandet av varje människas rätt kräver ett ständigt pågående arbete och därför påbörjar jag nu en kartläggning av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige.
För att vår röst för MR på den internationella scenen ska vara fortsatt stark måste vi ta internationell kritik som riktas mot oss på största allvar.

Det finns brister när det gäller mänskliga rättigheter i Sverige som knappast kan ses som isolerade misstag, utan snarare grundar sig i mer djupgående problem. Ett tydligt exempel på detta är diskrimineringen av romer och bristeri förverkligandet av deras sociala, ekonomiska och kulturella rättigheter.
Flera organ inom FN och Europarådet har påpekat den utsatthet som den romska befolkningen lever i. Regeringen tar nu därför fram en vitbok över de övergrepp som romer har drabbats avi historien och parallellt med detta ska vi fördjupa arbetet för att motarbeta diskriminering och minska det utanförskap som romer drabbas av i dag.

Häromveckan kom en
utredning som föreslår att de barnhemsbarn som har drabbats av övergrepp ska få upprättelse. Det är centralt att vi på det sättet gör upp med vår historia, men den viktigaste upprättelsen är kanske att de utsatta barn som i dag hamnar i samhällets vård inte drabbas av övergrepp. Men tyvärr lyckas vi fortfarande inte fullt ut garantera alla barns mänskliga rättigheter.
Vi har fått internationell kritik för att gömda barn inte garanteras skolgång och för situationen på de ungdomshem där de mest utsatta barnen bor. FN:s barnrättskommitté rekommenderade Sverige 2009 att så snart som möjligt se över ungdomshemmens praxis för användning av isolering, att se över lagstiftningen på området, att begränsa användningen av isolering till exceptionella fall och kortare tidsperioder eller att helt sluta att använda isolering.

Exemplen när det gäller romer och utsatta barn visar att även ett land som Sverige ständigt behöver arbeta för mänskliga rättigheter. Därför påbörjar jag nu en kartläggning av situationen för mänskliga rättigheteri Sverige. Kartläggningen kan sedan utgöra grunden för en strategi för regeringens fortsatta arbete på området. Liknande kartläggningar har gjorts två gånger tidigare, 2001 och 2005. Det är nu hög tid för en ny genomgång.

Utgångspunkten för
kartläggningen måste vara de konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har åtagit sig att följa. Kritik och förslag från bland annat Europadomstolen och FN:s och Europarådets övervakningskommittéer blir ett viktigt material i kartläggningsarbetet. Sådana synpunkter som återkommande har framförts till Sverige ska vi gå igenom extra noga.
Men arbetet för mänskliga rättigheter i Sverige ska inte bara handla om att tillmötesgå synpunkter från internationella organ.
Regeringen har det yttersta ansvaret för att de mänskliga rättigheterna respekteras i Sverige och vi bör naturligtvis även göra vår egen analys av vilka brister och utvecklingsmöjligheter som finns. En kartläggning av situationen för de mänskliga rättigheterna får inte heller begränsa sig till de uppenbara frågorna eller de röster som hörs tydligast i debatten. De som är särskilt utsatta saknari praktiken ofta möjlighet att själva föra fram vilka problem som de möter.
Därför kommer kartläggningen genomföras med ett utsatthetsperspektiv. Det innebär att sökarljuset aktivt bör riktas mot situationen för människor som är särskilt utsatta och som kan ha svårt att föra sin egen talan, till exempel barn och personer med funktionsnedsättning.

Jag kommer att bjuda in till diskussion och dialog om hur det framtida arbetet ska bedrivas. Vi behöver en rak och konstruktiv debatt om det fortsatta arbetet för mänskliga rättigheter i Sverige. Vi har mycket att vara stolta över, men får inte ha några skygglappar för våra brister.


ERIK ULLENHAG

Erik Ullenhag, FP, är integrations- minister och regeringsansvarig för mänskliga rättigheter.