Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Ensamkommandes ålder måste bedömas professionellt

Jonas Andersson. Foto: Privat.
Foto: Jessica Gow/Tt / TT NYHETSBYRÅN

Det finns ingen metod som är träffsäker nog att bestämma någons födelsedag. Däremot ger alla medicinska metoder en betydligt mycket säkrare bild än en ren subjektiv bedömning av lekmän, skriver ungdomspedagogen Jonas Andersson.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Sollefteå Kommun tar saken i egna händer och avslutar ett HVB-boende för vad man anser vara uppenbart vuxna personer, rapporterar SVT.

Med god hjälp av Migrationsverkets och asylsystemets brister rörande åldersbestämning har de boende nästlat sig in på HVB-hem för minderåriga barn.

Beslutet bygger på en samlad bedömning från en enig personalgrupp att dessa asylsökande är uppenbart vuxna och inte skall bo tillsammans med barn.

En av personernas juridiska ombud menar att detta förfarande är oprofessionellt. Det uppfyller, enligt henne, inte kraven på objektivitet. Det finns ingen vetenskaplig grund och är därmed inte rättssäkert. Det är hennes uppdrag att se till att asylprövningen görs rättssäkert, vilket är en principiellt berömvärd hållning.

Men alternativet till en subjektiv bedömning just nu enbart är en annan subjektiv partsinlaga, nämligen muntliga uppgifter från den asylsökande själv. Då det finns starka incitament för en asylsökande att hålla ner sin ålder, är denna inlaga självklart inte på något sätt mer rättssäker än den samlade bedömningen från en personalgrupp.

 

Om det juridiska ombudets målsättning är att göra asylprocessen så rättssäker som möjligt har hon förstås möjlighet att se till att beställa och bekosta en medicinsk åldersbedömning för sin klient. Om hon kan använda sig av resultatet i asylprövningen får hon även alla kostnader återbetalda från staten.I princip håller jag dock med henne.  

Det är inte i första hand personal på boenden som ska ta över Migrationsverkets ansvar. Inte heller ansvariga socialsekreterare.

Inom socialtjänsten är tystnadsplikt, förtroendekapital och relationsskapande viktiga redskap för att skapa en trygg situation för både ungdomar och personal på HVB-boenden.

Om vi går mot en situation där boendepersonal ska vara Migrationsverkets förlängda arm och göra deras ”dirty work” naggas detta förtroende rejält i kanten. Vän av ordning frågar sig även vad nästa logiska steg blir – ska personal på boenden ha upplysningsskyldighet rörande frågor som skulle kunna ha betydelse i asylprocessen? När en afghan berättar om familjen i Iran, ska detta rapporteras? Om en syrier berättar att de lämnat fingeravtryck i Italien, eller jobbat flera år i Grekland? Hur kommer den typen av frågeställningar att påverka arbetssituationen och det pedagogiska arbetet, om det blir verklighet?

 

Visst kan man ta den vägen, men då måste dagens system med kommunala boenden för ensamkommande byggas om i grunden med lagändringar eller återgå till att bedrivas i Migrationsverkets regi.

Då detta knappast är aktuellt, återkommer jag till samma slutsats som så många gånger tidigare: Migrationsverket måste snarast se till att upprätta någon typ av centraliserad professionell verksamhet för medicinsk åldersbestämning, där man redan innan kommunplacering ser till att göra en så god samlad bedömning som är möjligt med de metoder som finns tillgängliga.

Det finns ingen metod som är träffsäker nog att bestämma någons födelsedag. Alla har felmarginaler inbyggda. Däremot ger alla medicinska metoder sammanlagt en betydligt mycket säkrare bild än en ren partsinlaga eller en subjektiv bedömning av lekmän.

Det är att värna om rättssäkerhet, om barnperspektiv och om allmänhetens förtroende.

 

Jonas Andersson

Ungdomspedagog i Skellefteå