DEBATT. Det sägs att Sverige är de ensammas land och svensken ensammast i världen. Men flera studier visar att påståendena inte stämmer. För i ett europeiskt perspektiv och under normala förhållanden är vi inte alls särskilt ensamma. I Sverige uppger 1,5 procent att de saknar en nära vän, medan det europeiska snittet är fem procent.
Det sägs också att äldre personer i Sverige är särskilt ensamma och att ensamheten dessutom ökat över tid. En svensk studie visar emellertid att den upplevda ensamheten legat stadigt runt 12–15 procent bland personer i åldrarna 76 år och äldre ända sedan 90-talets början. Och sju av tio svenskar över 85 år har minst en nära vän. Störst andel ensamma äldre finns i särskilda boenden och bland ensamboende med hemtjänst, enligt Socialstyrelsen.
En falsk bild har målats upp
De generaliserande beskrivningarna av äldre ger en falsk bild av dem som en grå massa i behov av samhällets hjälp, inte som människor med individuella förutsättningar och önskemål. Alltför sällan får friska och socialt engagerade äldre utrymme i media. I debatten glöms också ofta att ensamhet inte är ett generellt åldersproblem. Cirka fyra procent av befolkningen över 16 år befinner sig i ofrivillig ensamhet och unga personer upp till 25 år är de mest drabbade.
Inte heller över tid har svenskarna blivit mer ensamma. Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) har ensamheten halverats sedan början av 80-talet. Då uppgav drygt 25 procent att de inte hade någon nära vän. Därefter har siffran sjunkit till drygt tio procent.
Amerikaner har det värre
Amerikaner däremot, tycks ha blivit ett allt mer ensamt folk. På frågan hur många nära vänner man upplever sig ha blev svaret i mitten av 80-talet, tre vänner. Drygt tjugo år senare svarade var fjärde person att de inte hade en enda nära vän. Enligt statsvetaren Robert Putnam kan det bero på att amerikanerna engagerar sig allt mindre i föreningslivet. Högsta graden av ensamhet upplever personer som bor i tidigare kommunistländer samt i syd- och centraleuropa.
Trots överdrifter om svenskens ensamhet så måste frågan om ofrivillig ensamhet tas på stort allvar.
Myten om att svenskarna är ett ensamt folk grundar sig sannolikt på att vi toppar EU-statistiken i fråga om ensamhushåll. Sveriges drygt tio miljoner invånare lever i 4,8 miljoner hushåll. Nästan två miljoner av dessa består av ensamhushåll varav personer 65 år och äldre uppgår till drygt 760 000, enligt SCB.
Ring ett samtal
Trots överdrifter om svenskens ensamhet så måste frågan om ofrivillig ensamhet tas på stort allvar. Forskning visar att social isolering kan få förödande konsekvenser som psykisk- och fysisk ohälsa samt risk att dö i förtid. Detta kostar samhället miljardbelopp och har bidragit till att frågan om ensamhet även letat sig in i politiken.
Men problemet löses inte bara med hjälp av välformulerade program från välmenande politiker. Vi måste alla börja i det lilla. Ringa ett samtal och engagera oss i en medmänniska. Ty den förebyggande åtgärden mot ensamhet heter nätverk och sociala kontakter. Det hindrar inte att även politikerna engagerar sig för att motverka upplevd ensamhet. Som att ifrågasätta kvarboendeprincipen, utveckla nya former för generationsboende samt svara för att busslinjerna i glesbygden finns kvar.
Av Jöran Rubensson
Tidigare ordförande i Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF