Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

Engelska skolans starka vinsthunger provocerar

Internationella engelska skolan och andra friskolor får samma ersättning som kommunala skolor – trots att kommunala skolor har ett större ansvar, vilket så klart också medför större kostnader, skriver Gunilla Svantorp.Foto: Magnus Hallgren/TT
Gunilla Svantorp (S) är ordförande i utbildningsutskottet.Foto: RIKSDAGEN

Friskolekoncernerna och friskolelobbyn slåss för sina höga intäkter i stället för alla barns möjlighet till en bra skolgång – samtidigt som larmen duggar tätt om skolsegregationen. 

Det är provocerande, skriver utbildningsutskottets ordförande Gunilla Svantorp (S).

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Trots att de svenska kunskapsresultaten nu ökar och fler elever lär sig mer så är det fortsatt alltför många elever som hamnar efter i skolan. Ojämlikheten i skolan är ett akut samhällsproblem. Våren 2020 saknade nästan 16 500 elever som lämnade nionde klass behörighet till gymnasiet. Att så många ungdomar varje år inte kommer in på gymnasiet riskerar att grusa framtidshopp och drömmar. 

Därför är det provocerande att när lärare, rektorer och forskare larmar och statliga utredare lägger fram en rad genomarbetade förslag för att öka likvärdigheten och minska skolsegregationen, så slåss friskolekoncerner och friskolelobbyn för sina höga intäkter i stället för alla barns möjlighet till en bra skolgång. 

Skolpengen beräknas fel i dag

Regeringen har tillsatt, tagit emot och remitterat en utredning som föreslår en rad åtgärder för att skolan åter ska bli likvärdig. Det handlar om införandet av ett gemensamt skolval, mer rättvisa och tydliga regler för urval, en sammanslagning av riktade statsbidrag till ett sektorsbidrag samt en förändring av hur skolpengen beräknas för att öka likvärdigheten i den svenska skolan. 

Samtidigt som IES säger sig vara missgynnade av skolpengen, talar deras årsredovisningar ett helt annat språk.

När remissvaren nu börjar komma in ser man överväldigande positiva svar. Men det står tyvärr också klart att vissa är beredda att slåss hårt för att behålla nuvarande marknadssystem som gör att barn delas upp utifrån föräldrars inkomst och utbildning. Internationella Engelska Skolan (IES) sammanfattar kanske motståndet bäst när de i remissvaret skriver att man ”avvisar utredningen i dess helhet.” Man menar att förslaget om att ändra skolpengen avvecklar principen om lika villkor samt att det i ett slag skulle ”stoppa så gott som all utbyggnad av friskolor inom grundskolan.” Men ”lika villkor” gäller knappast i dag.

Friskolorna överkompenseras

Faktum är att friskolor i dag får samma ersättning som kommunala skolor – trots att kommunala skolor har ett större ansvar, vilket så klart också medför större kostnader. Friskolor överkompenseras helt enkelt. 

Till skillnad från friskolor har kommuner genom skolpliktsansvaret en lagstadgad skyldighet att erbjuda alla barn i kommunen en plats men också att ha beredskap för att ta emot nya elever. Det kostar pengar att hålla en sådan beredskap. Kommunala skolor kan inte heller inrikta sig mot att attrahera elever med mindre behov. Det är alltså knappast ”lika villkor” i dag, eftersom friskolor överkompenseras för ett ansvar de inte har. Skolpengens storlek bör rimligen anpassas efter vilket ansvar en skola har.  

Miljonerna rullar in för Engelska skolan

Samtidigt som IES säger sig vara missgynnade av skolpengen, talar deras årsredovisningar ett helt annat språk. Av årsredovisning 2018/2019 framgår att rörelseresultatet under året ökade med 36,9 procent till 208,6 miljoner kronor samt att ”En bättre balans mellan skolpengens och lärarlönernas ökningstakter” varit en del av förklaringen till det goda resultatet. Hög skolpeng och låga personalkostnader ger höga marginaler.  Vinstutdelningen det året blev hela 46,5 miljoner kronor. 

Det andra negativa remissvaret mot utredningen om en mer likvärdig skola har inkommit från Friskolornas riksförbund. De menar att skolpengsmodellen skapar en möjlighet för friskolor att kunna investera i fler skolor. Det är ett märkligt argument. För tanken med skolpengen är ju att den ska gå till våra barns skolgång, inte till privata företags möjlighet att expandera.  

En likvärdig skola kräver en rättvis skolpeng

Egentligen är det ganska enkelt: En likvärdig skola förutsätter en rättvis skolpeng. 

Friskolornas riksförbund och IES är svaret skyldiga till varför friskolor ska få samma ersättning som kommuner trots att de inte har samma ansvar och kostnaderna som följer med det. Intrycket man får är att de hellre slåss för sina ekonomiska egenintressen än för samhällsintresset och alla barns möjlighet till en bra skolgång. 

 

Av Gunilla Svantorp (S) 

Ordförande i Utbildningsutskottet

 

LÄS MER: Isak Skogstad: Högern blundar för marknadens flumskolor