Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

Energifiaskot är på väg att stå oss dyrt

Sol, vind och vatten förmår inte producera mer än 2,3 procent av det tyska energibehovet - Sverige måste lära sig av det tyska fiaskot, skriver Stefan Fölster.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Samtidigt som FN:s klimatmöte i Polen inleds backar Tyskland nu rejält från sin "Energiewende", den klimatpolitik som beskrevs som världens mest ambitiösa, eller världens mest ogenomtänkta, beroende på vem man lyssnade på. Detta spelar stor roll eftersom Sverige står och väger mellan att följa det tyska experimentet eller att gå sin egen väg. Miljödebatten fram till valet kommer i hög utsträckning att handla om detta vägval.

Den tyska vägen har varit att subventionera förnyelsebar energi med stora bidrag till alla som producerar och matar in förnyelsebar energi i elnätet. Kostnaden betalas av elkonsumenterna. Samtidigt stängs kärnkraften av.

Koalitionsförhandlingarna mellan Angela Merkels Kristdemokrater och Socialdemokraterna landar nu i en kraftig minskning av subventionerna till vindkraft. Ambitionen för havsbaserad vindkraft halveras. De så kallade "feed-in"-tarifferna för de som matar in grön el skall begränsas. Delstaterna skall oftare kunna stoppa vindkraft. Ledande socialdemokrater vill rentav öka subventioner av kolkraft igen för att säkerställa att det finns en reserv när vinden inte blåser.

Foto: Foto: Roger Vikström Varför sker då denna reträtt från den av alla partier så haussade energipolitiken? De som mest sneglar på opinionsläget hänvisar till att elkonsumenter dignar under bördan. En kilowattimme kostar redan en bit över 2 kronor och beräknas närma sig 3 kronor inom ett par år, jämfört med ungefär 1 krona och 60 öre i Sverige. Det är inte konstigt att de tyska "Grüne" tappade många väljare i förra månadens val.

Att opinionen vänder mot "Energiewende" har emellertid också en mindre plånboksmässig förklaring. Trots de ofantliga investeringarna, motsvarande halva den tyska statsskulden, har miljöeffekten inte blivit den utlovade. Sol, vind och vatten förmår trots all uppmärksamhet inte producera mer än 2,3 procent av det tyska energibehovet. Ytterligare 9 procent står biobränslen för, i huvudsak ved- och sopförbränning, vilka inte kan utökas obegränsat. Kol och gas har i stället täppt till en del av hålet som den hittills avstängda kärnkraften lämnat.

Sammantaget har det skapat ett resultat som är förödande för hela experimentet. Enligt Eurostat är Tyskland ett av ytterst få länder i Europa där koldioxidutsläpp ökade år 2012. Enligt preliminära siffror fortsätter ökningen 2013. Sverige har med ungefär samma konjunkturutveckling som Tyskland i stället minskat utsläppen ganska rejält.

Som salt i såren har också de utlovade gröna jobben smält bort. Den tyska solarindustrin har tappat 30 000 anställda de senaste åren. Flera studier bekräftar också att sysselsättningseffekter av miljösubventionerna varit små, eller negativa.

Det enda andra europeiska land (bortsett från Malta) som har ökande koldioxidutsläpp är Storbritannien. Av en händelse är det ett land som försökte med en egen "Energiewende", men upptäckte att det i stället leder till ökade utsläpp. Nu projekteras nya kärnkraftverk i full fart.

Den svenska motsvarigheten till "Energiewende" drivs för tillfället fram av starka krafter som vill öka stöden till förnyelsebar energi rejält. För uppblåsta subventioner vurmar numera inte bara flera partier utan också en kraftfull företags- och lantbrukarlobby som kan tjäna pengar på det.

Samtidigt propagerar Miljöpartiet och Vänstern mest för att stänga kärnkraften, men det är också Socialdemokraternas officiella ståndpunkt och Centern svajar i frågan. Även andra koldioxidfria energislag hotas av "miljöskäl". Den nyss publicerade vattenkraftsutredningen vill till exempel ställa krav som i praktiken tvingar en hel del vattenkraftverk att stänga.

Att experimentet "Energiewende" misslyckats i två stora länder med sitt mest fundamentala syfte, att minska utsläppen borde få alla varningsklockor att ringa i Sverige. Vi får inte sälla oss till de länder som till mycket hög kostnad ökar i stället för att minska utsläppen av drivhusgas. En klok svensk miljöpolitik bör fortsatt lita på utsläppsfri vatten- och kärnkraft tillsammans med en ekonomiskt hållbar utbyggnad av förnybar energi.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!