Hoppsan!

Ett tekniskt fel har uppstått. Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa Expressen i ett bättre anpassat format?

Du kan alltid välja vilket format sidan ska visas i, i sajtens sidfot.

En välfärdspolitik för de ensamma

Det finns ett behov av att uppdatera den svenska synen på välfärdsmätning till att även inkludera mått på människors välbefinnande, skriver Filip Fors.
Foto: Markus Marcetic

Politikerna behöver en bättre ekonomisk måttstock än BNP för att  utforma välfärdspolitik för ett lyckligare Sverige, skriver Filip Fors.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Många ser nu fram emot att snart spendera julen med våra nära och kära. Men för en del av oss är det också en högtid med ofrivillig ensamhet. Det väcker frågor kring vad som gör oss lyckliga. Hur bra har vi det i Sverige? Och vad är det yttersta kriteriet för vårt samhälles välgång? Klart är att allt inte går att mäta i BNP.

I dag presenterar Framtidskommission en fristående rapport som belyser nya alternativa välfärdsmått med fokus på människors lycka och subjektiva livskvalitet.

Om världen ska kunna ställa om till en utveckling som är hållbar inte bara ekonomiskt, utan också socialt och ekologiskt, måste vi hitta nya mätmetoder som på ett bättre sätt tydliggör värden och kostnader förknippade med olika mänskliga aktiviteter. Forskning som redovisas i rapporten pekar på att lycka och människors subjektiva upplevelser av livet är helt centrala för deras livskvalitet. Då är det också det rimligt att vi i Sverige bör mäta och undersöka hur lyckliga människor är. Vi bör också mäta vilka faktorer som hänger samman med ett lyckligt liv. Som Yolanda Kakabadse, Världsnaturfondens ordförande, sade vid klimatmötet i Rio: We must measure what we treasure - Vi måste mäta det vi uppskattar.

Men går det att mäta lycka? Ja -  en viktig slutsats från Framtidskommissionens rapport är att det i dag finns etablerade teorier och metoder för att definiera och mäta människors subjektiva livskvalitet. Intresset för denna typ av mätning har rönt stor internationell uppmärksamhet och i flera länder, däribland England och Frankrike, omtalas detta på regeringsnivå. Helt nyligen publicerade också OECD och FN rapporter där en mängd mjukare indikatorer på mänsklig välfärd presenteras.

Och vad är det då vi ska mäta? Det finns alltmer forskning om vilka faktorer som påverkar människors subjektiva livskvalitet. Denna forskning pekar på att människors subjektiva livskvalitet påverkas av en rad olika faktorer där ekonomin är viktig, men även människors arbetssituation, relationer och fritidsaktiviteter har betydelse. Psykologiska faktorer såsom hur människor hanterar motgångar och hur de ser på sig själva och sin framtid är också av stor betydelse.

Varför mäter vi det inte i dag? Sverige har en väletablerad tradition av att mäta människors välfärd med hjälp av olika ekonomiska och sociala indikatorer. Speciellt den välutvecklade traditionen att mäta, utvärdera och forska om människors levnadsförhållanden har väckt stor internationell uppmärksamhet. När det gäller mätning och forskning om människors subjektiva livskvalitet ligger Sverige däremot betydligt sämre till. Det finns därför ett behov av att uppdatera den svenska synen på välfärdsmätning till att även inkludera mått på människors välbefinnande och livstillfredsställelse.

Både människors subjektiva livskvalitet och de faktorer som hänger samman med denna är möjlig att mäta och utvärdera på både kommunal, regional och riksnivå. Det enda som nu behövs är ett antal mått på dessa faktorer i våra etablerade enkätundersökningar. Jag föreslår att vi börjar använda dem.

De nya måtten kommer inte att göra ensamma jular mindre ensamma. Men de kan bidra till att öka förståelsen för hur vi mår och vad som får oss att må bra. Om vi sedan låter resultaten från mätningarna bli en del i de underlag som politiker och andra har framför sig inför beslut som påverkar din och min vardag; ja då är det faktiskt möjligt att de nya måtten bidrar till ett lyckligare Sverige.


Filip Fors

Filip Fors är sociolog vid Umeå universitet. På uppdrag av Framtidskommisionen har han skrivit rapporten Nya mått på välfärd och livskvalitet i samhället som presenteras i dag.