Personuppgiftspolicy

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer i vår cookiepolicy.

Läs mer

En tsunami av nya covidfall hotar Sverige

Sverige måste införa mycket strikta restriktioner avseende resande från länder där de nya virusvarianterna identifieras, skriver debattörerna.
Foto: MAXIM THORE/BILDBYRÅN
Anders Vahlne, professor emeritus och fd chefsöverläkare i klinisk virologi, Karolinska institutet.
Björn Olsen, överläkare, professor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet.
Foto: PATRIK C ÖSTERBERG/IBL
Cecilia Söderberg-Nauclér, professor i mikrobiell patogenes, Karolinska institutet.
Foto: SKÄRMDUMP

Den nyligen påbörjade vaccineringen ger upphov till stor optimism. Samtidigt talar nya muterade varianter av viruset för att just upploppet kan bli den allra största utmaningen. 

Vi riskerar att vaccinationerna inte blir det sista steget mot ett mer normaliserat samhälle, skriver 26 forskare och läkare. 

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

DEBATT. Efter att två vågor drabbat oss mycket hårdare än våra grannländer hotar nu en veritabel tsunami av covidfall. Tre nya virusmutationer skapar mycket stor oro världen över. Den välkända brittiska varianten, B.1.1.7, en betydande sydafrikansk variant, 501.V2 och en mycket oroande brasiliansk mutation. Var och en av dessa kan vara mer smittsam, och möjligen undgå immunförsvaret hos dem som varit sjuka eller blivit vaccinerade.

Enligt den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC:s senaste anvisningar utgör de nya mutationerna ett mycket stort hot. Samtidigt publicerar tidskriften The Lancet en uppmaning till ett europagemensamt försvar mot de nya virusmutationerna och EU kallar till krismöte. 

Mångfalt fler döda och långtidssjuka

I Sverige är sjukvården ansträngd. Det är därför märkligt att fokus i den svenska diskussionen har varit på att de nya varianterna inte verkar vara mycket dödligare. Det är nämligen en villfarelse att tro att ett ökat reproduktionstal inte är allvarligare. Pga de naturligt exponentiella förloppen hos smittspridning leder ett mer smittsamt virus till mångfalt fler döda och långtidssjuka. Efter en månad betyder ett femtioprocentigt ökat reproduktionstal mer än en tiofaldigad ökad smitta. Även om de exakta parametrarna fortfarande debatteras stämmer detta väl med siffror från Danmark, som sekvenserar ambitiöst, och där har en ökning av andelen B.1.1.7: från 0,4% till 7% under en femveckorsperiod

Det är ovärdigt en folkhemsstat att inte med alla medel bekämpa en farsot som så obönhörligt drabbar samhällets svaga

Vidare tyder mycket på att barn sprider B.1.1.7 mer, vilket föranleder skolstängningar i vår omvärld. Trots att Sverige sekvenserar få virus visar Folkhälsomyndighetens nya data att åtminstone den brittiska varianten redan är etablerad i det svenska samhället. Även enstaka fall av den sydafrikanska varianten är identifierade.

Varnande exempel i brasiliansk stad

Prestigetidskriften Science uppskattade nyligen att hela 76 procent av befolkningen i den brasilianska miljonstaden Manaus redan haft covid-19. Trots detta fortsätter smittspridningen med en katastrofal kraft och möjligen är det så att antikroppar mot den ursprungliga varianten inte klarar att avvisa den nya virusmutationen. Den sydafrikanska varianten förefaller ha liknande ogynnsamma egenskaper. 

Vad behöver vi då göra? Lyckligtvis vet vi nu mycket om sars-cov-2 och vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt. I Asien är resultaten häpnadsväckande goda. Även tättbefolkade länder såsom Taiwan (totalt 7 coronadöda/ca 24 miljoner invånare) och Vietnam (35 döda/96 miljoner). 

Vi behöver stänga ned i flera veckor

Vi föreslår explicit följande som komplement till nuvarande restriktioner: 

1) En tidsbegränsad tre till fem veckor lång lockdown med distansundervisning i skolor på alla nivåer. Barn till föräldrar som arbetar i nyckelpositioner i samhället undantas. 

2) Mycket strikta restriktioner avseende resande från vissa länder där de nya varianterna identifieras. 

3) Omedelbart införande av obligatoriska munskydd i alla allmänna inomhusmiljöer. 

4) Stängning av risklokaler såsom restauranger och gym, vilka ersätts ekonomiskt. 

5) Kraftfullt utökad sekvensering, annars navigerar man i blindo. 

6) Ökad kapacitet för kontaktspårning genom att anställa och utbilda personal, och införandet av tydliga karantänsregler.

Internationellt ansvar

Vi har även ett internationellt ansvar. Hade hela världen agerat lika resolut som man gjort i Asien hade pandemin med stor sannolikhet varit förpassad till historieböckerna, eller åtminstone varit under full kontroll. Om ytterligare tid ges kan evolutionen mycket väl driva fram ännu värre varianter.

Sverige har för närvarande ett av väldens högsta antal dödsfall per miljon invånare (femte plats under de senaste sju dagarna 20 januari enligt OurWorldInData). Det vi föreslår är helt i överensstämmelse med många EU-länders agerande. 

Generande för ett land som vårt

Att flagrant fortsätta gå emot internationell vetenskaplig konsensus om hur pandemibekämpning ska gå till är både generande för ett land som gärna kallar sig ”life science nation” och det är ovärdigt en folkhemsstat att inte med alla medel bekämpa en farsot som så obönhörligt drabbar samhällets svaga på ett grymt och oproportionerligt vis. 

Den tredje vågen hotar att bli en tsunami. 

Av Emil J Bergholtz, professor i teoretisk fysik, Stockholms universitet

Jana Bergholtz, fil dr i mineralogi, europeisk patientföreträdare för sällsynta sjukdomar

Sigurd Bergmann, professor emeritus, Norwegian University of Science and Technology

Nele Brusselaers, docent i klinisk epidemiologi, Karolinska institutet

Marcus Carlsson, docent i matematik, Lunds universitet

Stefan Einhorn, överläkare och professor i molekylär onkologi, Karolinska institutet

Fredrik Elgh, överläkare och professor i virologi, Umeå universitet

Sture Eriksson, docent i geriatrik, Umeå universitet

Andrew Ewing, professor i molekylärbiologi och kemi, Göteborgs universitet

Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning, Karolinska institutet

Åke Gustafsson, med dr i virologi, tidigare chef för mikrobiologi och vårdhygien, Region Gävleborg och Region Uppsala

Claudia Hanson, associate professor, global public health, Karolinska institutet

Stefan Hanson, infektionsläkare, fil dr i internationell hälsa

Olle G P Isaksson, professor emeritus i endokrinologi, Göteborgs universitet

Anders Jansson, överläkare i klinisk fysiologi, Danderyds sjukhus

Bo Lundbäck, professor emeritus i lungsjukdomarnas kliniska epidemiologi, Göteborgs universitet

Åke Lundkvist, professor i virologi, Uppsala universitet

Jan Lötvall, överläkare, professor i klinisk allergologi, Göteborgs universitet

Björn Olsen, överläkare, professor i infektionssjukdomar, Uppsala universitet

Holger Rootzen, professor i matematisk statistik, Chalmers

Gunnar Steineck, senior professor i klinisk cancerepidemiologi, Göteborgs universitet

Jens Stilhoff Sörensen, fil dr, docent, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Jakob Svensson, tekn dr, vetenskaplig dataanalys, Max Planck-institutet, Greifswald

Cecilia Söderberg-Nauclér, professor i mikrobiell patogenes, Karolinska institutet

Anders Vahlne, professor emeritus och fd chefsöverläkare i klinisk virologi, Karolinska institutet

Anders Wahlin, professor emeritus i hematologi, Umeå universitet