Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En riktig feminist bekämpar Rutavdrag

Foto: Foto: Anna-Lena Mattsson

Stefan Löfvens trovärdighet som ­feminist avgörs om han vågar bekämpa rut­avdraget, skriver Rebecka Bohlin.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Socialdemokraternas nya ordförande Stefan Löfven är feminist. "Punkt slut", som han själv uttrycker sig. Det är ett välkommet ställningstagande från Metall-ordföranden som ställde sig på bromsen mot den jämställdhetspott som visat sig fungera för att utjämna osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor i avtalsrörelsen. Är det tro­värdigt att över en natt göra en sådan omsvängning? Kan vi lita på Löfven?
Det svaret måste han ge själv, genom ­ konkreta ställningstaganden i politiska ­ sakfrågor. Men det är inte omöjligt att han faktiskt förmår leverera.
Löfven har tidigare uttryckt sig positivt om ytterligare kvotering av föräldraförsäkringen - vill han göra politisk verklighet av detta kommer han att mötas han av applåder av S-kvinnorna och han hamnar högt på alla feministers gilla-lista. Alla analyser av mer vetenskaplig grund som gjorts i frågan visar nämligen att det ojämna uttaget av föräldra­ledighet och vård av barn står i vägen för kvinnors karriärs- och löneutveckling.
Avgörande är dessutom hur Stefan ­ Löfven ställer sig till ett annat rött skynke i feminist ­ sammanhang - det omstridda R utavdraget, ­ skatterabatten för hushållsnära tjänster.
Så sent som den 31 januari skriver Stefan Löfven på DN Debatt att han snarare tror på utbyggd välfärd och hög kunskapsnivå än en utbyggd låglönesektor: "Att möta framtiden genom att pressa ned löner är en återvändsgränd.".

Det borde i konsekvensens namn leda till ett avskaffande av rutavdraget. För städerskorna, även i de fall de har kollektivavtal, hör till de lägst avlönade på arbetsmarknaden. I min bok "De osynliga - om Europas fattiga arbetarklass" intervjuar jag Lucía Gonzales i Hagsätra som inte kan leva på sin lön som städerska för ett hemstädföretag. "Jag är ensam mamma och man kan inte leva på 13 000 kronor efter skatt." säger hon.
För att klara ekonomin har Lucía Gonzales därför ett heltidsjobb och ett deltidsjobb som städerska för ­ familjer som använder R utavdraget. Vanligast är att hon jobbar 12 timmar om dagen. Ibland blir det pass på 15-16 timmar. Resorna mellan villorna sker på obetald fritid. Det innebär att hennes egna döttrar får klara sig själva på eftermiddagarna.
Det är framför allt kvinnor och migranter som har de allra lägsta lönerna på den svenska arbets­marknaden. En aktuell rapport från forskarna Anna Gavanas och Alexander Darin Mattsson visar att av dem som har de lägsta lönerna i hemstädbranschen (90-105 kronor per timme) är 31 procent svenskfödda och 69 procent utlandsfödda. Samtliga är kvinnor. Lucía Gonzales vill studera. Hon vill vidare. Men som situationen ser ut nu är det omöjligt, hon har varken ork eller råd.

Om Stefan Löfven flyttar de 1,4 miljarder kronorna som Rut-avdraget kostar skattebetalarna per år till arbetsmarknads­utbildningar gör han en feministisk gärning. Och han lär få stöd från sina kamrater i facket, som konsekvent kritiserat Rut­avdraget för att det bara hjälper de välbeställda att lösa sina "livspussel".
Kommunals ordförande, Annelie Nordström är bara för ett Rutavdrag om det är så stort att hennes egna medlemmar har råd att utnyttja det.
Fastighets ombudsman Gesa Markusson är rent av förbannad över att den diskussion som hon tycker borde handla om lön och arbetsmiljö för att få livspusslet att funka för människor med de lägsta lönerna i stället landat i ett Rutavdrag. "Jag har aldrig träffat på en städare som ut­nyttjat Rut", säger hon till mig.
Det är logiskt. För rutavdrag eller inte, finns inga marginaler att på brutto­löner under 20 000 kronor i månaden själv anställa någon i hemmet.
Grattis till nya jobbet, Stefan! Håkan Juholt duckade i frågan om R utavdraget. Vågar du göra politik av din feministetikett?

Rebecka Bohlin
är frilansjournalist och tidigare chefredaktör för tidningen Arbetaren. Hon är aktuell med boken "De osynliga - om Europas fattiga arbetarklass".

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!