Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En replik utan svar för flyktingkrisens förlorare

Mats Hammarstedt är professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet. Foto: Anders Roos
Therese Lindström är programchef för migration och integration på tankesmedjan Fores.
Karl Wennberg är professor i företagsekonomi vid Linköpings universitet. Foto: KARL AXELSSON

Att det finns exempel på mindre kommuner som lyckas bra med integrationen är inget nytt. Detta förtar dock inget av resonemanget i min artikel, skriver Mats Hammarstedt i en replik till Karl Wennberg och Therese Lindström.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

REPLIK. Professor Karl Wennberg och programchef Therese Lindström från Fores anser att mitt, i deras tycke, ensidiga utpekande av mindre kommuner som flyktingkrisens förlorare förtjänar att modereras. Så man har valt att skriva en replik. Som egentligen inte säger någonting om innehållet i min artikel.

I Expressen den 28 april konstaterade jag att den långa tid det tar för flyktingar att komma i sysselsättning gör flyktinginvandringen till en kostnad för de offentliga finanserna. Jag konstaterade dessutom att mindre kommuner med dåligt arbetsmarknadsläge riskerade bli förlorare, och att nedläggningar av arbetsförmedlingskontor riskerar att förvärra situationen.

Arbete är avgörande för integrationen

Till stöd för detta refererade jag till ett antal rapporter och forskningsartiklar vilka bland annat visar att såväl konjunkturläge som arbetsmarknadsläget på bostadsorten är avgörande för möjligheterna till en lyckosam integration. Att integrationen skulle underlättas av att flyktingar skulle bosätta sig på orter med dåligt arbetsmarknadsläge finns det inget vetenskapligt stöd för.

Så vad skriver Wennberg och Lindström? Jo, man konstaterar att man ”brutit ned statistiken”, utan att på något sätt låta oss veta vilken statistik man brutit ned, och berättar sedan att många mindre kommuner lyckas bra med integrationen. Därefter flyttar man fokus fullständigt och konstaterar korrekt att utbildning och språkkunskaper är viktiga faktorer för integrationen. Det sistnämnda kopplas dock inte till de problem jag diskuterar i min artikel.

Hoppas er rapport ger svar

Att det finns exempel på mindre kommuner som lyckas bra med integrationen är inget nytt. Det är sedan längre känt att exempelvis bosnier som bosatte sig i nordvästra Småland integrerades väl på arbetsmarknaden. Detta förtar dock inget av resonemanget i min artikel. Wennberg och Lindström skriver att vi ska få veta mer om detta i en rapport som kommer efter sommaren. Förhoppningsvis finns det mer substans i den rapporten än i deras replik som i allt väsentligt saknar innehåll.

 

Av Mats Hammarstedt

Professor i nationalekonomi

Linnéuniversitetet och Institutet för Näringslivsforskning

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!