Ungdomsstyrelsen presenterade under gårdagen en undersökning som indikerar att unga människor är alltmer stressade och sover allt sämre. Foto: Lev Dolgachov
Ungdomsstyrelsen presenterade under gårdagen en undersökning som indikerar att unga människor är alltmer stressade och sover allt sämre. Foto: Lev Dolgachov

En kravlös barndom ger sömnlösa tonår

Publicerad

När barnen får bestämma allt mer själva slutar det med att de lägger sig sent med bildskärmar som sällskap. Inte konstigt att de sover dåligt. Det skriver David Eberhard i dag.

Expressen getinglogga
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Ungdomsstyrelsen presenterade under gårdagen en undersökning som indikerar att unga människor är alltmer stressade och sover allt sämre. Det finns inga säkra orsaker till varför, men det ger en anledning att fundera över vissa delar av utvecklingen de senaste åren.

Enligt undersökningen har det sedan 2007 skett en tydlig ökning. Idag uppger två av tio tillfrågade mellan 16 och 29 år att de har svårt att somna varje dag eller flera gånger i veckan och ytterligare många fler har likartade problem. Så många som 52 procent är trötta under dagtid och 40 procent känner sig stressade.

Orsakerna till detta är inte helt enkla att sammanfatta eftersom det sannolikt är multifaktoriellt. Man bör innan man analyserar utvecklingen också komma ihåg att det finns undersökningar som visar att sömnsvårigheter för unga redan 2007 hade ökat drastiskt de senaste decennierna.

Vad har då hänt i det svenska samhället de senaste åren? Jag har i min bok ”Hur barnen tog makten” satt fingret på en utveckling som förmodligen har en viss betydelse för hur man hanterar ungdomars sömnvanor. I en värld där människor i allt högre grad förefaller vara rädda för att säga till sina barn är det inte konstigt om allt viktigare beslut överlåts till barnen själva. Därför ser vi allt oftare familjer där barnen från mycket unga år bestämmer alltifrån vad de ska äta till middag, vad de ska ha för kläder på sig och vad de ska titta på för teveprogram. Att de då också själva reglerar när de ska gå och lägga sig blir närmast självklart. Om de dessutom aldrig får ha tråkigt och därför utrustas med diverse bildskärmar dygnets alla vakna timmar blir det sannolikt ännu värre.

De flesta ungdomar kommer det att gå bra för. Dock kan man notera att det inte är så lätt att bestämma över när ett barn ska gå och lägga sig om inte samhället sanktionerar hur man ska göra. Om det inte ens anses självklart att man ska ta mobiltelefonen från eleverna när de sitter i ett klassrum blir det svårt för föräldrar att upprätthålla någon form av auktoritet. På samma sätt är det svårt att be barnen göra saker hemma.

Detta fenomen skulle principiellt ensamt räcka som ensam förklaring för varför barn sover allt mindre. Det är helt enkelt ingen som vågar ställa krav på barnen. Utöver det har efter 2007 den digitala informationsrevolutionen fullkomligt exploderat. Man är numera ständigt uppkopplad via nätet och de sociala medierna lämnas aldrig i fred. Det gäller även vuxna. Eftersom dagens uppfostran går ut på att man ska vara ett föredöme förväntas att barnen ska få göra allt som sina föräldrar gör. Man kommer alltså inte kunna säga till barnen att sluta spela på mobiltelefonerna eller vara inne på Facebook, eftersom det är precis det man gör själv. Därför är risken stor att de spelar vidare på kvällar och nätter. Speciellt om de är stressade och inte kan sova.

Men varför är de då så stressade? Det är ju en stress som inte åtföljs av att samhället på något sätt skulle ställa högre krav på barn i dag jämfört med tidigare generationer. Det räcker att se sig omkring runtom på jorden och läsa internationella jämförelser mellan länder för att konstatera att barn i andra länder har betydligt högre krav på sig än vad vi har i Sverige.

Självklart är också detta multifaktoriellt. Bara det faktum att man kan välja är ju stressande i sig. Jag kallar det valfrihetsstress. Utöver det finns det också annat som talar för att ungdomar lätt blir besvikna. Om man har en kravlös barndom riskerar det att bli svårt när kraven från samhället inte längre kan ignoreras. Det brukar ske någon gång i sena tonåren. Då mår man inte längre lika bra. Risken är då att man har orealistiska förväntningar på livet. Man har kanske inte vant sig vid att det faktiskt är svårt att leva och att man inte alltid kan få det man vill. En del ungdomar som mår dåligt gör det sannolikt på grund av detta. En del andra gör det för att de har det tufft av helt andra skäl. Oavsett skulle sannolikt de flesta barnen må bra av att man tidigt lär dem gränser.

Åtminstone genom att föräldern bestämmer när barnet ska gå och lägga sig - utan bildskärmar i sängen och med lampan släckt

 

David Eberhard,
psykiater och författare till "Hur barnen tog makten", "Normalt?", "Ingen tar skit i de lättkränktas land" och "I trygghetsnarkomanernas land"

Tack för att du hjälper oss!

Även om vi alltid försöker skriva helt korrekt kan det ibland smyga sig in felaktigheter. Därför uppskattar vi din hjälp. Skriv i meddelande-rutan nedan vad som är fel i artikeln eller vad du vill klaga på. Vi rättar alla fel och är generösa med genmälen.

Stort tack!

Tack!

Din rättelse har skickats vidare till redaktionen!

En redaktör kommer att läsa din rättelse så snart som möjligt. Tack för att du hjälper oss!

Thomas MattssonAnsvarig utgivare

Jag vill att Expressen ska vara den tidning som är mest generös med genmälen, rättelser samt hur vi redovisar eventuella klander från Pressens Opinionsnämnd.

Expressens ambition är tydlig. I vår "Kvalitetspolicy" slår jag fast att det som publiceras ska vara korrekt. Mitt första beslut som chefredaktör var att införa en fast plats i tidningen och på sajten för korrigeringar. Men vi är människor. Som gör misstag, blir lurade eller stressas till slarv. Det är några förklaringar till fel i medier, men de ursäktar ändå inte redaktionen om någon utsätts för publicitetsskada.

Expressen står bakom de "Etiska regler för press, radio och tv" som formulerats av Publicistklubben, Svenska Journalistförbundet, Tidningsutgivarna, Sveriges Tidskrifter, Sveriges Radio, Sveriges Television samt Utbildningsradion.

"Reglerna är mer av tumregler än en formell regelsamling", konstaterar Allmänhetens Pressombudsman (PO). Vad som är god pressetik måste avgöras från fall till fall och det finns inga exakta svar. Men det är bra att saken diskuteras.

Expressen talar ofta och gärna klarspråk, vi granskar och vi avslöjar; det hör journalistiken till att inte alla kommer att uppskatta det vi berättar. Om du anser att du utsatts för en publicitetsskada är det snabbaste sättet att få upprättelse att kontakta oss: mejla till rattelse@expressen.se eller ring vår nyhetsdesk på telefon 08-738 30 00. Men det går också att göra en så kallad PO-anmälan för att få en pressetisk prövning.


Till Expressens startsida

Mest läst i dag