Personuppgiftspolicy

Vi vill informera dig om vår policy som beskriver hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En icke-vit underklass växer upp i Sverige

Skillnaderna i skolresultat mellan unga med utomeuropeisk bakgrund och majoritetssvenskar har eskalerat. Det svenska samhället måste nu ta krafttag för att bekämpa detta, skriver Tobias Hübinette. Foto: Henrik Montgomery / Tt
Pojkar som bor och växer upp i miljonprogramsområden hamnar längst utanför, skriver Tobias Hübinette. Foto: Tomas Leprince

Skillnaderna i skolresultat mellan unga med utomeuropeisk bakgrund och majoritetssvenskar har eskalerat. Det svenska samhället måste nu ta krafttag för att bekämpa detta, skriver forskaren Tobias Hübinette.

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten.

Det är välkänt att alltför många invandrade med utomeuropeisk bakgrund som har högskoleexamen helt saknar eller har ett arbete de är överkvalificerade för i Sverige.

Tyvärr gäller detta inte längre bara vuxna och medelålders utlandsfödda. De senaste åren har skillnaderna i skolresultat mellan ungdomar och unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund och majoritetssvenska ungdomar och unga vuxna eskalerat kraftigt.

Mycket stora andelar av landets icke-vita ungdomar och unga vuxna lyckas, på grund av en kraftigt accelererande skol- och boendesegregation, helt enkelt inte ta sig igenom grundskolan, gymnasiet eller högskolan. Och med ofullständiga högstadiebetyg eller efter att ha hoppat av gymnasiet är chansen att få ett jobb tyvärr mycket liten i dag.

Till exempel går endast 20 procent av alla nyanlända grundskoleelever ut nian med gymnasiebehörighet, enligt Skolverkets siffror. Knappt en fjärdedel av alla elever som har invandrat till Sverige efter tolv års ålder går ut gymnasiet med högskolebehörighet. Än mer alarmerande är att detta inte bara gäller utlandsfödda elever. Knappt 60 procent av de som är födda i Sverige med två invandrade föräldrar går ut gymnasiet med högskolebehörighet. Bland de som har afrikansk och asiatisk bakgrund handlar det om under hälften.

Dessa siffror är än mer förhöjda bland pojkar med utomeuropeisk bakgrund samt bland de som bor och växer upp i miljonprogramsområden som domineras av icke-vita invånare.

 

Allt detta sammantaget innebär att tusentals icke-vita ungdomar och unga vuxna varje år går ut nian eller gymnasiet utan fullständiga betyg och helt enkelt inte kommer vidare i livet. Höga procentsiffror inom denna grupp varken arbetar, studerar, är i praktik eller uppbär ens bidrag. Många bor hemma hos föräldrarna ända upp i 30-årsåldern. Då uppemot en tredjedel av alla ungdomar och unga vuxna i dag har utländsk bakgrund berör detta dessutom en betydande andel av landets samtliga ungdomar och unga vuxna.

I slutändan är det alltför få unga vuxna med utomeuropeisk bakgrund som överhuvudtaget påbörjar en högskoleutbildning och än färre som därefter tar ut en högskoleexamen. Detta gäller både de som invandrat och ”andrageneration:arna”.

Endast en procent av de som började studera på en svensk högskola läsåret 2012/2013 hade exempelvis, enligt SCB:s utbildningsstatistik, bakgrund i Sydamerika och bara två procent hade bakgrund i Afrika. I båda fallen är det en mycket kraftig underrepresentation.

Tidigare var det stora problemet för alltför många invandrade med utomeuropeisk bakgrund ofta att de hade en gedigen utbildning och ett långt yrkesliv bakom sig.

 Därmed var de överutbildade och överkvalificerade.

Men i framtiden kommer det alltmer att handla om att alltför många icke-vita invånare, och varav de allra flesta är födda och uppvuxna i Sverige, saknar en färdig utbildning eller arbetslivserfarenhet överhuvudtaget.

Allt detta innebär att klyftorna mellan vita och icke-vita ungdomar och unga vuxna kommer att öka och fördjupas än mer mot bakgrund av dessa formligen katastrofala skolresultat och medföljande nedslående arbetsmarknadsutfall.

Det bådar inte gott inför framtiden: ungdomar och unga vuxna utgör trots allt ett lands framtid.

 

För att överhuvudtaget kunna vända den negativa utvecklingen vad gäller de sjunkande skolresultaten måste lärarutbildningen förändras i grunden liksom undervisningen i sig: från grundskolan, via gymnasiet och till högskolan. Samtidigt måste det svenska samhället i stort ta krafttag för att bekämpa den tilltagande skolsegregationen och den än mer fördjupade hypersegregationen inom bostadssektorn.

Vi behöver även bekämpa den diskriminering som drabbar särskilt många unga icke-vita invånare, vare sig de har invandrat eller är födda och uppvuxna i Sverige och vare sig de har klarat sig igenom skolsystemet eller ej.

 

Tobias Hübinette

Docent och lektor i interkulturella studier vid Karlstads universitet

 

Denna text är ett omskrivet inlägg som Tobias Hübinette först publicerade på sin blogg.

Logga in för att följa

Det är gratis och går snabbt!