DEBATT: För andra året i följd har NE genomfört Läromedelsundersökningen, en kartläggning där vi frågat landets grund-, sär- och gymnasieskolor hur tillgång och kvalitet på läromedel ser ut och vilka utmaningar som står i vägen. I undersökningen uppger 240 av 479 skolor, 50 procent, att de inte har läromedel till samtliga elever.
Samtidigt går var sjunde elev ut nian utan gymnasiebehörighet och siffrorna varierar stort över landet. Det är ett enormt misslyckande. Elevers rätt till utbildning av hög kvalitet ska inte avgöras av vilken kommun de bor i, vilken skola de går i eller vilka ämnen de läser.
Därför är det glädjande att den nya regeringen säger sig vilja satsa på likvärdigheten i skolan och på tillgången till läromedel.
Flera fördelar
Däremot är det oroande att man tycks stirra sig blind på formatet. Ett av Liberalernas vallöften var att alla elever ska ha ”riktiga läroböcker”. Och när Liberalernas partiledare Johan Pehrson pekar ut vikten av läromedel och i förbifarten säger ”det kan vara en padda också, för den delen” ställer vi oss frågande till den nya regeringens syn på digitala läromedel.
Digitala läromedel har flera fördelar:
De möjliggör olika stödfunktioner, som lässtöd och kunskapsfördjupning.
De är uppdaterade. I ämnen som historia och samhällskunskap kan fysiska läromedel snabbt bli inaktuella, till skillnad från digitala som kan uppdateras med ett knapptryck.
De ger elever möjlighet att utveckla sin digitala kompetens.
Och kanske viktigast – de ger läraren långt större möjligheter till individanpassning, att välja det som passar eleverna bäst utifrån ett inlärningsperspektiv.
En ensidig satsning på skolboken riskerar att bli både kortsiktig och dyr.
Att, som det står i Tidöavtalet, ”sträva mot principen om en lärobok per elev och ämne” är att fastna i backspegeln. Den digitala utvecklingen går mycket snabbt, och skolan måste ge elever förutsättningar att följa med i den.
För att alla elever ska få en likvärdig tillgång till kompletta och samtidsanpassade läromedel uppmanar vi Lotta Edholm att ta följande i beaktning:
Låt kunskapsutveckling styra, inte formatet på läromedel.
23 forskare inom it– och utbildningsområdet kallade det ”föråldrat att dela upp läromedel baserat på medium i stället för funktion”. Den relevanta frågan måste vara hur olika sorters läromedel används och kan bidra till elevernas kunskapsutveckling. En ensidig satsning på skolboken riskerar att bli både kortsiktig och dyr, ekonomiskt och kunskapsmässigt, då en boks livslängd kan vara kort. I Läromedelsundersökningen svarar var fjärde skola att de använder läromedel som innehåller fakta som inte längre stämmer.
Satsa på att lyfta skolans digitala kompetens.
Sverige har länge varit ett föregångsland vad gäller innovationskraft inom IT och att ta fram smarta digitala lösningar. Genom tidig användning av ny teknik kan skolan väcka elevernas nyfikenhet och i förlängningen bidra till att behålla Sveriges position inom området. Skolverket har dock konstaterat att många lärare saknar kunskap om hur teknik och digitala lösningar ska användas i undervisningen. Vi vill därför se en bred nationell satsning på att lyfta lärarnas och skolledarnas digitala kompetens.
Kompletta läromedel i alla ämnen och årskurser är avgörande för att väcka nyfikenhet och sprida kunskap, så att barn och unga står redo för vuxenlivet. Vår förhoppning är nu att den nya skolministern hörsammar hur situationen ser ut i landets skolor – och agerar därefter. Alla elever och lärare borde ha tillgång till en motiverande, individanpassad och jämlik undervisning.
Av Fredrik Bengtsson
Vd för kunskaps- och läromedelsföretaget NE
